Den växande antisemitismen och rasismen världen över bidrar till att årets program är späckat, enligt Ingrid Lomfors, överintendent på Forum för levande historia.
– Det blir ett slags motkraft att uppmärksamma att vi har det här i vårt samhälle, att vi måste reagera mot det.
– Antisemitismen är ett hot mot hela det demokratiska samhället – vi vet att hat mot en grupp föder hat mot en annan.
Statsminister Stefan Löfven säger att kampen mot antisemitism är högst aktuell i dag.
– Det är viktigt att minnas och det gör man verkligen en sådan här dag. Vi måste minnas – aldrig glömma. Vi har fortfarande en kamp mot judehat och antisemitism här i vårt land, säger Stefan Löfven till SVT Nyheter.
– Jag ställer mig frågan: Vilket ansvar skulle vi som står här idag tagit då? säger kulturminister Amanda Lind under manifestationen.
– Det vet vi inte, men vi måste alla ta ett gemensamt ansvar för hur det är nu.
En del av den processen menar hon är det kommande uppförandet av ett nytt museum för hågkomsten av förintelsen i Sverige.
– Sverige ska vara ett land fritt från rasism och hatbrott, sade Lind.
Överlevarnas röster
Att ta till vara överlevarnas röster är en del i arbetet mot historieförnekande, och som sig brukar medverkar överlevare under minnesdagen. I år är det Hania Rosenberg, som överlevde Förintelsen som barn, som medverkar i minneshögtiden på Raoul Wallenbergs torg.
Den amerikanska historikern Deborah Lipstadt, känd från filmen ”Denial”, har också bjudits in, liksom demokrati- och kulturminister Amanda Lind.
Även i Stora synagogan i Stockholm medverkar överlevare. Föreningen Förintelsens överlevande delar ut pris till någon som arbetat mot antisemitism och främlingsfientlighet och som verkar för att bevara minnet av Förintelsen. I minneshögtiden deltar även kronprinsessan Victoria och statsminister Stefan Löfven.
Över 100 arrangemang hålls totalt över hela landet.
Förintelsen
Förintelsen är en benämning på nazisternas folkmord på judar under andra världskriget 1939–1945. Förutom judar föll romer, homosexuella och andra grupper som av nazisterna klassades som ”undermänniskor” offer för folkmordet. Största delen av offren krävdes under åren 1941–1945, sedan Tyskland inlett offensiven mot Sovjetunionen, med perioden februari 1942 till april 1943 som kulmen.
Omkring sex miljoner judar dödades enligt FN:s officiella siffra, närmare hälften i de stora lägren och gettona. Utöver judarna dödades uppskattningsvis 4–5 miljoner romer, politiska fångar, krigsfångar och andra.
Den 27 januari uppmärksammas officiellt i almanackan som Förintelsens minnesdag för att hedra förintelsens offer. Det var den dagen 1945 som sovjetiska trupper befriade förintelselägret Auschwitz–Birkenau i Polen.
Källa: NE