När coronapandemin slog till i februari saknades data för Ecmo-vården eftersom länder som till exempel Italien prioriterat bort den här typen av avancerad och resurskrävande intensivvård.

– I Sverige gjorde vi tvärtom. Vi expanderade och på kort tid tredubblades antalet platser. Hade vi inte skalat upp i februari och mars hade det blivit en katastrof och vi hade inte kunnat rädda alla liv som vi nu gjort, säger Lars Falk som är verksamhetschef på Ecmo-centrum på Karolinska sjukhuset i Solna.

Ecmo-behandling sätts in som en sista åtgärd för patienter med svår covid-19 som inte svarat på vanlig intensivvård. Behandlingen innebär att en oxygenerator, även kallad konstgjord lunga, syresätter blodet genom ett membran och sedan skickar tillbaka blodet in i kroppen igen.

Ny prognos för Ecmo-vården kan vägleda övriga Sverige

Genom att studera kurvor och data har Ecmo-centrum nu tagit fram helt nya beräkningar för behovet. De visar att två procent av patienterna som intensivvårdas för covid behöver Ecmo-vård. Hittills har 21 covidpatienter fått Ecmo-vård på Karolinska – alla som bedömts klara den tuffa vårdformen. De flesta har vårdats mellan fyra och sex veckor.

Även om behovet av intensivvård planat ut den senaste tiden i Stockholm och Södermanland märks inget av det på Ecmo-centrum vid Nya Karolinska i Solna.

– Vi har jämt skägg eftersom vi ska serva hela Sverige med Ecmo-vård, säger Lars Falk.

Ecmo redo att möta övriga Sveriges behov

Ecmo-centrum på Nya Karolinska i Solna förväntas klara av riksbehovet när vågen når övriga landet. I Stockholm och Sörmland bedöms toppen ha passerat, nu återstår det att se om kapaciteten räcker för övriga regioner.

– Ecmo-behovet kommer finnas där. Frågan är hur snabbt de andra regionernas kurvor kommer svänga och när patienter insjuknar i covid, säger han.