Rapporten, som Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin står bakom, visar hur folkhälsan utvecklats under de senaste fyra åren. Både medellivslängden och den självskattade hälsan har ökat, men samtidigt visar rapporten att utvecklingen av livslängden bröts tillfälligt under pandemin.
Hälsa kopplas till utbildning
Det syns även tydliga skillnader i livslängd och sjukdomsförekomst i länet mellan olika grupper, något som är sammankopplat med utbildning och inkomst. Personer med eftergymnasial utbildning förväntas leva 5,5 år längre än personer som inte har gått ut gymnasiet. De sistnämnda har även 3,5 gånger högre risk för stroke och 2,6 gånger högre risk för hjärtinfarkt. Men i Stockholms län är den generella utbildningsnivån hög och har ökat under en lång tid.
Rökning minskar – men e-cigg bland unga ökar
Rökningen bland invånarna har minskat från 18 procent 2002 till sex procent 2021. Däremot har användandet av e-cigaretter bland elever i årskurs 9 ökat kraftigt – från fem procent 2021 till 20 procent 2022. Dessutom tyckts ohälsosamma matvanor öka i länet. Som ett exempel struntar varannan man i att äta frukt och var tredje kvinna i att äta grönsaker varje dag.
Hör mer om folkhälsan i länet i videon ovan.
Så god är folkhälsan i Stockholms län
74 procent av kvinnorna och 79 procent av männen uppger att de har en god eller mycket god hälsa.
Medellivslängden i Stockholms län är 85 år för kvinnor och 81 år för män.
Hjärtinfarkt och stroke står för den största delen av sjukdomsbördan, cirka elva procent, i Stockholms län följt av smärta (ryggsmärta, nacksmärta, migrän och artros).
Källa: Folkhälsorapporten 2023, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm