Langaren: Utan innerstan skulle jag aldrig gå runt

Uppdaterad
Publicerad

Knarkpengar från rikare områden spelar en viktig roll för narkotikahandeln i Stockholmsområdets utsatta förorter. Det berättar Hamza som varit langare i flera år.

För Hamza började det som några lätta pengar för att betala för sitt eget missbruk. Men när tusenlapparna började trilla in var det svårt att sluta. Ungdomar från välbärgade delar av Stockholm kunde komma med tiotusentals kronor. Han heter egentligen någonting annat.

– De kunde komma till mig, eller så betalade de en leveransavgift för utkörning, typ som en matkasse på internet, säger Hamza som själv växte upp i en förort i södra Stockholm och som började sin karriär som langare genom att sälja hasch till kompisar.

Kommer fram på fester

Men snart började folk från innerstan och de rikare kranskommunerna också att höra av sig. Folk han träffade på fester på Stureplan frågade ogenerat om han sålde kokain och marijuana.

Allt från sextonåringar i Danderyd till framgångsrika företagare i innerstan hade snart Hamzas nummer i sin telefon.

– Det tog fart när folk från stan började höra av sig, det blev en negativ spiral, de köpte det som fem, sex personer från orten skulle köpa och de prutade aldrig, säger Hamza.

Hamza säger att de som kommer från den egna förorten ofta vill ha ett bättre pris på drogerna eftersom de känner langaren.

– Hade man bara sålt till lokalbor så hade det aldrig gått runt, man hade gått minus, säger han.

”Smutsiga pengar”

Hamza har sålt droger i nästan tio år, men har nu slutat. Han tycker inte att det var värt det utan menar att ungdomar borde plugga sig till ett jobb istället för att sälja droger.

– Drogpengar är smutsiga pengar. Det är lockande med snabba pengar men det är säkrare att gå den långsamma vägen och få ett riktigt jobb.

Vad ska man göra då tycker du?

– Vi har en otrolig chans i Sverige, att man kan plugga gratis, det ska man inte kasta bort, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.