SVT Nyheter Stockholm har tidigare rapporterat om polisers arbetsmiljö, där många poliser går på knäna runt om i landet. Emma har jobbat som polis i elva år i Uddevala, och hon är en av dem som dagligen kämpar med att hålla sig kvar på ingripandeverksamheten.
– Jag brinner för mitt jobb och för att hjälpa människor. Och när det går ut ett larm och man har en lång sträcka så ligger man på och vill så gärna komma fram fort för att hjälpa, säger Emma.
Under söndagsförmiddagen blev en polis ihjälkörd på E20 efter ett väpnat rån i Göteborg. Poliser runt om i landet sörjer sin kollega.
– Varje gång det händer är en gång för mycket. Vi brinner för att stå upp för det goda och hjälpa människor. Vi saknar stöttning och förståelse för att vi måste öka bemanningen på ingripandeverksamheten, säger Emma.
LÄS MER: Polis påkörd efter väpnat rån – avled på sjukhus
Täcka fem kommuner
Emma och hennes kollegor täcker fem kommuner under ett arbetspass, Sotenäs, Lysekil, Munkedal, Färgelanda och Uddevalla.
– Vi blir färre och färre och det är inte bra för någon av oss. Vi kör snabbt och har väldigt långa framkörningar och vad som helst kan hända på jobb. Det är ett under att det inte inte händer fler allvarliga olyckor eller dödsfall i tjänsten, säger hon.
Händelser omprioriteras
Enligt Emma är ledningscentralen tvungen att prioritera om larm som kommer in, och detta är på grund av att det inte finns fler lediga radiobilar att skicka.
– De som bor på kusten, de har lika mycket rätt till polisen, precis som medborgare i storstäder, tillägger hon.
LÄS MER: Ygeman om påkörda polisen: ”Mina Tankar går till de anhöriga”
Ingen tid för avrapportering
Efter ett larm skriver poliser in en avrapportering, där man beskriver händelsen som sedan går vidare till en utredare för utredning. Men utryckningspoliserna hinner inte skriva klart, de blir avbrutna och måste istället åka ut på nästa larm.
– Det blir en sämre avrapportering och det är otroligt viktigt att vi skriver bra avrapportering för att det ska leda till någonting, säger Emma.
Hon fortsätter att beskriva att hon och hennes kollegor under vissa pass tvingas åka nio mil mellan Strömstad och Uddevalla för att bilda patrull.
– Efter ett nattpass är det inte bra att sitta ensam i en bil och det är farligt, säger hon.
Emma fortsätter:
– Många arbetsgivare har fattat grejen med att ta hand om sin personal för att få en välmående och högpresterande personal. Här behövs det inte på grund av att vi hur vi än blir behandlade ovanifrån känner ett ansvar för att göra vårt bästa för allmänheten.
LÄS MER: Polisen Carl: ”Gnistan och drivet är milt sagt bortblåst”
Det tar tid för uppbackning
Om en patrull skulle hamna i underläge kan det ta upp till en halvtimme innan polispatrullen kan få uppbackning, menar Emma.
– Det känns fruktansvärd otryggt varje gång. Jag tänker mycket på den hundförare som omkom för en månad sen och det är en tidsfråga tills det sker igen.
Hon tillägger:
– Jag har funderat i några år på att sluta på grund av arbetsmiljön. Men jag kan inte bara sluta jobba som polis, mina barn ska växa upp i det här samhället tillsammans med andra. Jag brinner för att hjälpa.