Det var en avspänd Nasserdine Menni som kom in i rättssalen i Edinburgh High Court. Iförd svart kostym och ljusblå skjorta, och flankerad av två vakter och sin tolk, hälsade han på de närvarande.
– Hej, hur är läget? sade han glatt till TT:s utsände.
Till skillnad från i den första rättegången finns denna gången ingen jury som valts från allmänheten. I stället ställs Menni inför tre domare iförda traditionella peruker av hästhår och vita rockar med röda kors på bröstet.
Mennis advokat William Taylor inledde sedan rättegången med att argumentera för att hans klient bör frias.
Domen mot Menni sade att han borde ha förstått att de pengar Abdulwahab fick kunde användas till terrorism. Med hänvisning till tidigare vägledande domar hävdar Taylor att den tolkningen av lagen är fel.
– Skotsk lag innebär inte ”ingen rök utan eld”, skotsk lag kräver bevis. Någonstans måste vi dra en gräns, lade han till.
Det är inte bevisat bortom rimligt tvivel att Menni visste vad hans pengar skulle gå till, underströk Taylor.
Fälldes inte för medhjälp
Det kunde aldrig bevisas att Nasserdine Menni kände till Abdulwahabs planer på att spränga sig själv i julhandeln 2011. Därför fälldes han aldrig för medhjälp till terrordådet utan bara för finansieringen.
Algeriern Menni fälldes på en rad indicier. Han hade i flera år nästan daglig kontakt med Abdulwahab, som försökte ringa Menni i Glasgow flera gånger på själva attentatsdagen den 11 december 2010. När polisen hälsade på hos Menni raderade han kontaktuppgifterna till sin irakisk-svenske vän i mobilen. Men framför allt gav han motsvarande 60.000 kronor till Abdulwahab – och 10.000 till hans änka efter dådet.
Själv hävdar Menni att pengarna som Abdulwahab fick skulle gå till hans familj.
Vännerna bodde i flera år i Luton i England. Den staden lämnade svensk-irakiern för att åka till sitt forna hemland Sverige och spränga sig i luften – enligt sin avskedshälsning en hämnd för Sveriges militära insats i Afghanistan och konstnären Lars Vilks verk.
Ärendet tas nu åter upp av skotsk domstol – i en högre instans motsvarande hovrätten.
Hela målet tas inte om så förhandlingarna väntas vara över inom bara ett par dagar.
Fortfarande oklart om Abdulwahab hade aktiva medhjälpare
Mycket av det som är känt om Abdulwahab har kommit fram i den skotska rättsprocessen medan svenska utredare har varit betydligt mer tystlåtna. Frågor som fortfarande pockar på svar är om attentatsmannen hade några mer aktiva medhjälpare. Såväl domare som åklagare och försvarsadvokat i den första skotska rättegången tror det, medan man i Sverige utåt lutat mer åt att Abdulwahab agerade ensam.
Mennis advokat William Taylor beskyllde i rätten öppet änkan för medhjälp – bombdelar köptes på en dator från hennes Ebay-konto. Han har också påpekat att Abdulwahab i julruschen på Drottninggatan hamnade i en intensiv diskussion med en okänd man när bomberna inte utlöses. Detta framgår enligt Taylor i en svensk polisrapport och på övervakningsfilmer som aldrig nått allmänheten.
En person i Sverige som stod Abdulwahab nära köpte också bombdelar och ville inte vittna i Skottland.
Mystiska spår går också till Syrien och Irak, varifrån det finns oklara uppgifter om att Abdulwahab fick terrorutbildning. Han ringde också ett nummer i Irak samma dag som han dog.
Mirakulöst nog miste ingen annan livet i attentatet. Det var mycket tack vare glappkontakter både i sprängladdningarna han bar på sig och i dem som fanns i hans bil, som han stack i brand på Olof Palmes gata.