5,4 procent av alla kvinnor som födde vaginalt på Södersjukhuset 2011–2015 drabbades av allvarliga bristningar – värst i hela landet. Det visar statistik från Socialstyrelsen som SVT:s Uppdrag granskning tagit fram. Räknat i antal var det drygt 330 födande per år.
Trendbrottet – Sös börjar använda ny metod
Men så händer något. Ett nytt sätt att arbeta gör att andelen drabbade minskar till 3,4 procent, drygt 200 födande per år, mellan 2016 och 2020. Sös är därmed ett av de sjukhus som förbättrat sina resultat mest i Sverige.
Men Karin Källén, som är utredare på Socialstyrelsen och som analyserat siffrorna för Uppdrag granskning, säger att nedgången visserligen är stor, men att den ska sättas i relation till att Södersjukhuset började på en hög nivå.
Det är alltid lättare att förbättra sig om man ligger högt från början.
Därför ligger Sös under rikssnittet
Trots alla ansträngningar ligger sjukhuset fortfarande sämre till än rikssnittet på 2,7 procent. Det finns två möjliga orsaker till det, varav en är läkarna.
Så påverkar barnmorskekrisen arbetet
Hur påverkar då barnmorskekrisen i regionen arbetet med att minska de allvarliga bristningarna?
Bristningar grad 3 och 4
De allvarligaste bristningarna kallas också sfinkterruptur eller sfinkterbristning. Sfinkterbristning grad 3 innebär att ändtarmsmusklerna brister vid förlossningen. Sfinkterbristning grad 4 innebär att både ändtarmsmusklerna och tarmväggen brister.
Från 2016 till och med 2020 fick i genomsnitt 2,7 procent av alla kvinnor som födde vaginalt i Sverige en bristning grad 3 eller 4. För förstföderskor är risken något högre. Under samma period fick i genomsnitt 4,8 procent av alla förstföderskor som födde vaginalt en svår bristning.
Källa: Eva Uustal, överläkare Universitetssjukhuset i Linköping, bäckenbottenutbildning.se, Medicinska födelseregistret