Finansregionrådet pratar om att få en lättnad i det nationella utjämningssystem där pengar omfördelas från rikare till fattigare regioner. De stora vinnarna på systemet är glesbygdsregioner, medan Stockholm är den enda region som i helhet förlorar pengar.
”Enorma kostnader”
Huvudstadsregionen behöver dessutom skjuta till ännu mer pengar än förut, efter det att en del av utjämningssystemet gjordes om den 1 januari. Region Stockholm får bidrag under en treårsperiod för att lindra omställningen, men för varje år blir bidraget mindre.
I kravet till regeringen vill regionen behålla bidraget på samma nivå under alla tre åren, eller att staten i stället går in med pengarna som Stockholm annars får punga ut.
– Vi har haft det största utbrottet av covid-19, enorma kostnader, enorma intäktsbortfall och vi ser att den ekonomiska påverkan av covid-19 kommer att landa på uppåt tio miljarder kronor för oss under två år, säger finansregionrådet.
Vad gör du om regeringen inte går med på kravet?
– Då får vi helt enkelt förhålla oss till de ekonomiska ramar som vi har. Något annat alternativ finns egentligen inte. Då får vi göra ännu hårdare prioriteringar, säger Svenonius.
”Olika världsbild”
Finansregionrådet vill inte gå in på exakt vad som kommer att bortprioriteras om regeringen inte går regionen till mötes. Däremot påpekar hon att det blir svårare att hantera vårdskulden, det vill säga all vård som blivit uppskjuten under pandemin.
Flera fackliga företrädare har flaggat för att Stockholms vårdskuld blir svår att betala av, samtidigt som stora besparingar görs. Krav har därför kommit på att stoppa de effektiviseringar som inneburit varsel och anställningsstopp på flera sjukhus.
Irene Svenonius menar däremot att regionen fortfarande behöver göra effektiviseringar men påpekar att kostnader kopplade till pandemin inte räknas inom besparingarna.
– Vi har lite olika världsbild när de fackliga företrädarna talar om att vi har lagt stora besparingskrav på vården. Vi har de facto tillfört enorma belopp till vården, säger hon.
Regionerna som får mest
Syftet med utjämningssystemet är att ge alla kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Utifrån olika beräkningar omfördelas pengar mellan kommuner och regioner. Kostnadsutjämning är en del av utjämningssystemet. Den 1 januari 2020 gjordes kostnadsutjämningen om, efter ett riksdagsbeslut som röstades igenom av regeringspartierna tillsammans med V, C och SD. De förändringar som gjordes innebär att mer hänsyn ska tas till socioekonomiska faktorer och hur glest befolkad en kommun eller region är.
De regioner som 2020 vinner mest på systemet per invånare är:
Gotland som får 9 794 kronor per invånare.
Jämtland som får 7 815 kronor per invånare.
Dalarna som får 6 779 kronor per invånare.
De regioner som 2020 vinner mest på systemet utifrån totala summan pengar är:
Skåne som får cirka 6,4 miljarder kronor.
Västra Götaland som får cirka 4,7 miljarder kronor.
Östergötland som får cirka 2 miljarder kronor.
I systemet är det endast Region Stockholm som är nettobetalare och alltså i helhet förlorar pengar på systemet. Under 2020 blir den summan 682 kronor per invånare eller drygt 1,6 miljarder kronor totalt. Detta efter ett bidrag på 1,8 miljarder kronor.
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)