Stockholms sjukvårdsupprop: ”Hur högt måste vi skrika?”

Uppdaterad
Publicerad

Den enorma vårdskuld som uppstått i och med pandemin ska betas av med hjälp av överkapacitet i vården, menar regionrådet Anna Starbrink (L). Men flera tunga röster inom vården, som nu går samman i ett upprop, menar att överkapaciteten inte finns.

Redan i höstats togs initivativ inom vården för att stoppa varsel och besparingar. Då startades Stockholms sjukvårdsupprop där sjukvårdspersonal gick samman och krävde förändringar.

Efter flera månader av coronapandemi är siutionen tuffare än någonsin och nu gör man ett nytt försök, denna gången tillsammans med Vårdförbundet, Kommunal, Stockholms läkarförening och Svensk förening för allmänmedicin.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet efterfrågar de insatser för att lyfta arbetsbelstingen för personal och den vårdskuld som väntas efter corona.

Med bland annat uppskjutna operationer, utebliven uppföljning av kroniskt sjuka, ökat rehabiliteringsbehov av långvarigt sjuka och intensivvårdskrävande covid-19-patienter ifrågasätter debattörerna hur vårdpersonalen ska orka och hinna med.

Att vårdskulden skulle kunna betas med hjälp av en överkapacitet inom vissa områden av sjukvården, som hälso- och sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L) menar, ifrågasätter de. Någon sådan överkapacitet existerar inte, menar debattörerna.

Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd i Stockholms svarar på kritiken i ett meddelande till SVT:

Hur ser ni på kritiken angående återhämtning för vårdpersonal?

Vårdens medarbetare gör stora insatser i en pressad situation, och återhämtning är avgörande för att vi ska fortsätta upprätthålla en god hälso- och sjukvård i Stockholm. Därför är sommarens semester viktig, liksom att vi alla undviker vidare smittspridning bland invånarna som kan leda till ökat vårdbehov.

Vårdskulden? Hur ska man lösa det i praktiken?

Det kommer att krävas ett stort arbete för att ge den vård som människor väntat på. Det kommer att ske genom att de vårdgivare som redan idag har kapacitet, t ex inom tandvård, öppen specialistvård, exempelvis kirurgi och gynekologi mm ökar sin verksamhet. Men kan också ske genom förändrade uppdrag och utökade samarbeten med fler vårdgivare. Analys och planering för detta pågår. Vården måste fortsatt ske med bibehållen kvalitet och med medicinska prioriteringar som säkerställer att den med störst behov får företräde. Vi står fortfarande mitt i pandemin och måste säkerställa såväl den akuta vården som en god planering framåt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.