En enda signalkräfta kan smitta en hel sjö med kräftpest och under de senaste hundra åren har beståndet av flodkräftor minskat med 97 procent. Därför har Havs- och vattenmyndigheten förlängt åtgärdsplanen för att rädda arten.
Totalt satsar myndigheten 15 miljoner kronor fram till 2022 på att kartlägga och minska utbredningen av den smittsamma och hårdhudade signalkräftan, som ofta planteras ut av obetänksamma människor.
Experiment i Stockholms skärgård – flodkräftan placeras ut i små sjöar
Samtidigt pågår också projekt, som drivs av länsstyrelsen och SLU Aqua gemensamt, för att stärka beståndet av flodkräftor. I Stockholms skärgård placeras flodkräftor ut i små sjöar där de går säkra för kräftpest. Länstyrelsen i Stockholm söker därför kontakt med öbor som vill bli kräftodlare.
– Målet är att öka medvetenheten så att människor kan fortsätta att fiska och äta svenska flodkräftor även i framtiden, säger Niklas Sjöberg som är fiskekonsulent på Stockholms länsstyrelse.
Fakta kräftor
- Flodkräftan har funnits i Sverige i mer än 10 000 år och finns i knappt tusen svenska sjöar och vattendrag.
- I Sverige har vi fiskat och ätit kräftor sedan 1500-talet.
- Kräftpesten är en parasitsvamp och kom till Europa med handelsfartyg från Nordamerika under 1800-talet.
- Till Sverige kom kräftpesten i augusti 1907 via en båtleverans från Finland. Pesten spreds snabbt i hela Mälaren och till Hjälmaren och sedan vidare till stora delar av syd- och Mellansverige.
- Sedan 2016 är signalkräftan listad som en invasiv art tillsammans med bla röd sumpkräfta och marmorkräftan
Källa: Stockholms länsstyrelse