Sommaren är snart slut och budgeten för Region Stockholm förhandlas inför nästa år.
– Vi vet att det är ett rejält gap, och det blir en stor utmaning eftersom intäkterna minskar, säger Björn Eriksson, som är högst ansvarig tjänsteman för sjukvården i regionen.
Redan förra året beslutade ansvariga politiker om besparingar, och Eriksson ser framför sig ett år med hårda prioriteringar. Coronapandemin har skakat om regionens finanser, med en svajig konjunktur och minskade intäkter i kollektivtrafiken.
– Det är mycket pengar. För hela regionen är det en fråga om miljarder i minskade intäkter, men utfallet för sjukvården vet vi inte ännu, säger han om storleken på de kommande besparingarna.
– Jag hoppas verkligen inte att vi behöver varsla vårdpersonal. Just nu genomför vi besparingar av administrativa delar, och det är risk för att det kommer fler sådana. Man börjar ta av administrationen och i sista hand av vårdpersonalen. Vi vill ju alltid värna om dem, fortsätter han.
Bestämmer själva
Nyss blev det dock känt att Karolinska universitetssjukhuset återupptar förhandlingar om varsel av hundratals läkare och undersköterskor, efter att arbetet legat på is under pandemins mest intensiva fas. Men det är upp till sjukhusen själva att bestämma hur besparingarna ska göras, och Björn Eriksson vill därför inte diskutera situationen på Karolinska. Han vill heller inte ha en åsikt om att sjukhuset, parallellt med förhandlingarna, hyr in vårdpersonal för att hantera vård som blivit uppskjuten under pandemin.
– Man använder sina resurser på det sättet som man tycker ger mest vård och som blir mest effektivt för sjukhuset. Det är en mycket tuff utmaning, säger han.
Undersköterskan: ”Det här är tacken”
I SVT:s Morgonstudio berättade undersköterskan Sara Nordin om situationen på IVA, som redan innan pandemin var hårt pressad. Hon är besviken över att Region Stockholm återigen tar upp frågan om varsel.
– Det blir ett slag i magen för dem inom vården – det här är tacken, säger hon till SVT.
När 30 av hennes kollegor på Karolinska sa upp sig, valde även hon att sluta.
– Vi har jobbat väldigt hårt med färre resurser än vad vi egentligen skulle behöva.
Hon fortsätter:
– Då insåg jag att den här hösten kommer bli fruktansvärt jobbig på många sätt.
”De är hjältar”
Men Björn Eriksson vill lyfta fram sjukvårdens insatser under året.
– Jag tycker naturligtvis att alla som har jobbat stenhårt under pandemin verkligen har gjort ett fantastiskt jobb. De är hjältar. Jag är otroligt tacksam över vad de har gjort och jag hoppas verkligen att de känner sig uppskattade av oss arbetsgivare, säger han.
TT: Vad säger du då till dem som du kallar hjältar men som också hotas bli uppsagda?
– Om jag tittar på Stockholmssjukvården så kommer all personal som vi har att behövas. Jag hoppas på lång sikt att fler jobbar inom avancerad sjukvård i hemmet och andra vårdformer där deras kompetens behövs.
Tror covid kom tidigare
Under pandemin har huvudstadsregionen varit särskilt drabbad, där över 2 300 personer har avlidit med covid-19. Sjukvårdsdirektören tror att de höga dödstalen beror på en tidig och snabb smittspridning.
– Det spekulerades i att det var i samband med sportlovsveckan, men min teori är att smittan fanns etablerad här och i fler länder innan den upptäcktes, säger Björn Eriksson.
TT: När tror du smittan kom till Stockholm?
– Jag har väldigt svårt att bedöma det. Det får experter göra.
Fakta: Stockholm under pandemin
Totalt 2 392 personer har avlidit med bekräftad covid-19 i Region Stockholm. Nästan hälften av dem bodde på äldreboende, totalt 1 015 personer.
Fram till 24 augusti har 6 008 covidpatienter skrivits ut efter vård på akutsjukhus eller geriatrisk vård i regionen. Idag vårdas totalt 39 covidpatienter, varav 8 i intensivvård.
Under perioden 15 juni till den 20 augusti rapporteras 392 268 genomförda antikroppstester varav 16,2 procent var positiva.
Källa: Region Stockholm