När människor äter läkemedel följer en del av dessa med urin och avföring ut i avloppsvattnet. Reningsverk är traditionellt sett inte byggda för att rena vattnet från läkemedel och tar bara bort cirka 50 procent av medicinerna, resten släpps ut i vattnet utanför reningsverket där de riskerar att påverka djur och vattenlevande organismer.
– Det finns inget lagkrav på att rena läkemedelsrester på det här sättet än men vi ser det som ett bra miljöprojekt och en naturlig del av moderniseringen, säger projektledare Jennie Åberg.
Ozon och aktivt kol ger goda resultat
Metoderna som testas för att rena avloppsvattnet är ozonering och aktivt kol. Testerna handlar inte bara om att få så bra rening som möjligt, utan man behöver även väga behovet av reningsinsatser mot exempelvis energianvändning, klimatpåverkan och kostnad. Det här ska förstudierna ge svar på.
– Så här långt ser det bra ut. Anläggningen fungerar som den ska och det visar att de reningsmetoder som vi testar tar bort mycket av det som finns i vattnet. Utmaningen är att på lång sikt är att kunna implementera de här metoderna i stor skala på reningsverken, säger projektledare Jennie Åberg.
Liknande projekt som det i Norrtälje pågår bland annat på reningsverken i Käppala på Lidingö och i Haninge. Projektet på Lindholmens reningsverk kostar drygt 6,2 miljoner och finansieras till 90 procent av Naturvårdsverket. Testerna pågår under 20 veckor och projektet avslutas hösten 2022.
Reningsmetoder
Ozonering
Ozonering innebär att ozon tillförs avloppsvattnet för att oxidera de normalt svårnedbrytbara läkemedelsresterna m fl ämnen. Ozonering kombineras oftast med ett biologiskt filter, t.ex. ett sandfilter, där en etablerad biofilm kan bryta rester från ozoneringen.
Aktiverat kol
Metoden aktiverat kol, både i kornform (granulerad form) och i pulverform (finfördelad form) innebär att avloppsvattnet filtreras genom filter med aktiverat kolkorn, alternativt tillförs finfördelat aktiverat kol till avloppsvattnet för att någon timme filtreras bort. Det förbrukade aktiverade kolet kan regenereras eller förbrännas för att bli av med de ackumulerade läkemedelsresterna.
Enligt Havs- och vattenmyndigheten finns det fyra särskilt förorenande ämnen: Ciprofloxacin (antibiotika), östradiol och etinylöstradiol (hormonpreparat) och diklofenak (smärtstillande och antiinflammatoriskt preparat).
Källa: Norrtälje Vatten och Avfall AB