Chatta med psykologen
Flingan • Hej! Kan man förvärra sin psykiska ohälsa genom att prata om den? Blir man någonsin "av" med den?
Hej Flingan!
Det korta svaret är "ja", om man pratar för mycket om det. Allt är en dos-fråga och på vilket sätt man pratar om sin psykiska ohälsa.
Om man upplever att man själv eller någon annan har fastnat i pratet kan det vara viktigt att begränsa det.
Det mänskliga lidandet och det plågsamma med att vara människa blir man aldrig av med, däremot kan man självklart komma ut på andra sidan vid ångest- och depressionssjukdomar och uppleva den positiva sidan av att vara människa; att vara levande, glad och nyfiken.
Florian • Ensamhet är ju bevisat ett enormt problem i svenska samhället, varför kan man inte få social aktivitet på recept, ungefär som man kan få fysisk aktivitet på recept? Borde inte vården kunna åstadkomma det trots det underskott av resurser som finns? Det borde vara relativt billigt tycker man, hyr en lokal i några timmar en gång i veckan och skicka dit de ensamma att umgås med varandra. Självklart inga garantier att alla trivs med varandra men det vore åtminstone en möjlighet till sällskap som annars är mycket svår att hitta i det svenska samhället.
Hej Florian!
Du som många andra tar upp ensamhet och det är sorgligt att det är så svårt i vårt samhälle.
Men man ska inte ge upp att försöka.
Det är en fin idé att få social aktivitet på recept, men tills dess är det hela samhällets ansvar. Vi måste titta upp från våra skärmar och börja morsa på varandra.
En orolig vän • Hej. Jag har en vän som mått dåligt en längre tid. Hen har uttryckt flera gånger att inte vilja leva mer. Att söka professionell hjälp är för hen helt uteslutet, hen vill inte. Hur kan jag hjälpa min vän på bästa sätt?
Hej!
Fortsätt lyssna och finnas till, det kan vara avgörande för din vän och fortsätt uppmuntra till professionell hjälp. Är du orolig att personen funderar på att ta livet av sig, kontakta genast 112.
Du är viktig, men det är också viktigt att lyssna på dig själv om det blir för jobbigt för dig. Du kanske också behöver prata med någon professionell för att du ska orka.
Cajsa • Hej, jag har en lång historia av framför allt ångest som startade när jag var ca. 8 år. Jag mår väldigt mycket bättre nu men kan se hur vissa tendenser kring rädsla har "gått i arv" till min 4-åriga son. Hur kan jag hjälpa honom att inte utveckla ångestproblematik?
Hej Cajsa!
Vad fint att du är uppmärksam på det utifrån din egen historia. Din utmaning blir att hitta balans med att hjälpa din son att kunna sätta ord på rädslan och samtidigt att pusha honom lite lagom framåt.
Det finns flera bra böcker på ämnet, gå till biblioteket fråga efter det. Var noga med att det ska grunda sig i forskning.
Kristina • Hej,
Vårt vuxna barn har mått riktigt dåligt i snart ett decennium och har länge varit självmordsbenägen. Först i år, efter år av sporadiska psykologsamtal men med mkt medicinering har kontakt med psykiatrin etablerats. Utöver utredning verkar de konkreta åtgärderna dröja, bortsett från kuratorssamtal för suicidprevention. Eftersom vårt barn är långt över 18 är vår möjlighet till delaktighet minimal. Finns någon väg för delaktighet och hur jobbar kuratorn i dessa sammanhang? Det verkar dessutom vara vi föräldrar som bär på diagnoserna (autismspektrum), inte vårt barn. Hur reparerar man detta?
Hej Kristina!
Det är tufft att vara förälder till ett vuxet barn som mår dåligt. Många känner igen sig i frustrationen att inte kunna vara delaktig, samtidigt som man förstår sitt barns integritet.
Om du inte redan har pratat med din dotter om ditt önskemål att få vara delaktig och reparera er relation föreslår jag att du frågar om du kan få vara med vid kuratorssamtalet.
Du kan också själv höra av dig till vården och framföra dina önskemål och funderingar, utan att de kan säga något utan din dotters tillåtelse.
Flisan • Hej!
Hur kommer man egentligen till bukt med höga krav gällande sig själv? Exempelvis prestationsmässigt och utseendemässigt?
Hej Flisan!
Vi är många som kan känna igen oss i att ställa orimliga krav kring prestation och utseende.
En viktig del är att vi pratar uppriktigt med varandra som en balans till de framgångsrika bilder vi framställer oss själva med, både i sociala medier och IRL. Att vi delar våra tillkortakommanden och våra kval kring att inte räcka till, för ofta handlar de höga kraven om att vi jämför oss mycket med varandra och tror att alla andra klarar saker man själv inte klarar.
Vi behöver få en mer sann bild av varandra.
Man kan behöva utmana sig själv med frågor om vad är det värsta som kan hända om man inte uppfyller kraven - och vad man vill vara för människa och vilket liv man vill leva.
78 år. Förtvivlat sökt hjälp, men blir avvisad både på psykmottagning och vårdcentral. Orkar inte lä • 78 år. Förtvivlat sökt hjälp på psykmottagning och via vårdcentral men blir avvisad.Klarar inte söka mer. Hjälp till självhjälp!
Hej!
Det är tråkigt att höra att du inte fått den hjälp du söker. Det är svårt att ge ett rakt svar utan att närmare veta hur ditt mående är.
Generellt är självhjälpslitteraturen diger, men det är då viktigt att kolla att det finns någon förankring i forskningen.
Det finns också forskningsprojekt där man kan delta i internetbehandling.
Här finns kontaktuppgifter om du mår dåligt.
Nils • Har en dotter 19år som är hemmasittare, hon har i 2års tid gått hos psykologer, kurator, har fått medecin mot social ångest och går nu på kbt. Men lyckas ändå inte gå mer än 1timme i skolan. Allt annat klarar hon. Sommar jobba, åka buss o tåg, shoppa osv. Är det social ångest eller dåligt självförtroende.
Hej Nils!
Det är inte lätt att skilja de begreppen åt. I behandling jobbar man med både och.
Det är jättebra att hon klarar så många saker trots att hon mått dåligt så länge. Ibland blir det en särskild låsning kring skolan.
Jag gissar att man i behandlingen planerar för hur skolgången gradvis kan utökas, men det är också viktigt att inte gå för fort fram för att riskera misslyckanden.
B • Hur kan man visa stöd och aktivt lyssna över telefon? Hade en långdistanskompis vars anhörig dog och det var jättesvårt att stödja över telefon.
Hej B!
Underskatta inte vikten av att finnas där, även om det är på telefon och kanske är alldeles tyst. Kanske kan närvaron kännas mer påtaglig via videosamtal. Eller så kan ni skriva till varandra, ibland är det lättare än att prata i telefon.
Vad fint att du vill vara ett stöd för din vän.
HÄR FINNS HJÄLP OCH STÖD
Kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår så dåligt att det känns outhärdligt, eller om du har självmordstankar eller självmordsplaner.
Nedan hittar du kontaktvägar till andra organisationer för stöd och hjälp.
Mind Självmordslinjen. Chatta via mind.se eller ringa 901 01. Alla dagar, dygnet runt.
Bris – Barnens rätt i samhället. Chatta via bris.se eller ringa/smsa 116 111. Alla dagar, dygnet runt.
Jourhavande medmänniska. Chatta lördag-tisdag klockan 21.00-00.00 eller ring 08-702 16 80 alla dagar klockan 21.00-06.00 .
Jourhavande präst. Ring 112 och be om att bli kopplad till jourhavande präst, alla dagar klockan 21.00-06.00.
SPES – Riksförbundet för Suicid Prevention och Efterlevandes Stöd. Chatta 14.00-15.30 och söndagar 18.30-20.00 eller ring 020-18 18 00 alla dagar klockan 19.00-22.00.
Vårdguiden. Ring 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård. Alla dagar, dygnet runt. Se en längre lista med kontaktuppgifter på 1177:s hemsida.
