Samtidigt som Mike Wall, ordförande i Svenska budo- och kampsportsförbundets parakommitté, tror att kampsport kan vara bra för unga med NPF-diagnoser, betonar han att det också skiljer sig från person till person.
– Att träningen passar är ju mycket på individnivå, att man ska matcha med tränaren, säger han.
En stor enkätundersökning som Riksförbundet Attention tidigare gjort visar att barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar idrottar i lägre utsträckning än andra barn. Den visar också att barn med NPF-diagnoser slutar idrotta tidigare än andra barn, de flesta när de är mellan nio och tolv år gamla.
Enligt en studie gjord av Centrum för idrottsforskning är idrott extra viktig för personer med NPF-diagnoser, bland annat eftersom idrott och rörelse ökar koncentrationsförmågan och stärker självkänslan.
SVT har också träffat Dinah Strid och Espen Kihlman som startat träningar för barn med NPF-diagnoser i Enköping.
– Vi har en separat grupp för dom med NPF diagnoser för de kan ha svårare att fokusera och blir lätt störda om det skulle vara mycket andra barn där, säger Espen Kihlman.
