För fyra år sedan bytte Timrå kommun fot. Då bestämde man sig för att inte längre kräva ett godkännande av hyresvärden eller bostadsrättsföreningen för att bevilja ekonomiskt bistånd till boendekostnad. Beslutet var en del av ett större förändringsarbete inom socialtjänsten, och man bedömer att det juridiska läget är tydligt.
– Vi utgår från lagstiftningen och Socialstyrelsens handbok, och där ser vi inget som kräver att vi behöver göra på något annat sätt, förklarar Pernilla Krasser.
Den svarta bostadsmarknaden
Pernilla Krasser uppger att kommunens beslut grundar sig vad man menar är en helhetsbedömning av Timrå kommuns behov. Detta trots att beslutet då resulterar i att kommunen eventuellt betalar ut pengar till kriminell verksamhet: uthyrarna på den svarta bostadsmarknaden.
– Jag utgår ifrån de villkor vi har i Timrå. Jag kan samtidigt förstå att man i kommuner med en annan kontext kan ha andra behov.
Ett argument är ju att kommunens pengar inte ska gå till illegal verksamhet?
– Vi för dialog med våra klienter när det är något som skapar funderingar hos oss. Vi hade ett ärende häromveckan där en person hyrde ut en bostad till ett pris som inte kan anses rimligt. Då har vi haft en dialog med klienten och resonerar i de termer att vi har skattemedel som vi ansvarar för. Och då har vi kunnat komma överens om en hyresnivå. Jag tycker det är spännande att utforska de vägarna.
Vill inte ”öka utsattheten”
Hon uppger att socialtjänstens huvudsakliga uppdrag är att hjälpa personer som behöver kommunens stöd för att komma i egen försörjning.
– Det är ju redan samhällets mest utsatta målgrupp och vi vill inte bidra till att den utsattheten känns ännu större.
Samtidigt menar Pernilla Krasser att frågan om otillåtna andrahandskontrakt är komplex, och att kommuner gör helt olika bedömningar då bostadssituationen ser så pass olika ut runtom i landet.
I klippet åker vi till Timrå för att ta reda på mer om hur kommunen resonerar.
Detta är ekonomiskt bistånd
• Ekonomiskt bistånd är ett stöd som du kan söka från din kommun om du har problem att försörja dig själv och din familj.
• Var och en är i första hand är skyldig att själv försörja sig och sin familj. Om du kan arbeta måste du enligt socialtjänstlagen stå till arbetsmarknadens förfogande för att ha rätt till försörjningsstöd. Om du är sjuk och därför inte kan arbeta behöver du kunna styrka nedsatt arbetsförmåga. Det kan även bli aktuellt om du har andra problem som hindrar dig från att arbeta eller delta i aktiviteter.
• Ett exempel på ekonomiskt bistånd kan vara till boendekostnad. Utgångspunkten vid bedömningen av vad som är skälig boendekostnad bör vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Kostnaden bör även relateras till hyresnivån hos allmännyttiga bostadsföretag eller andra större bostadsföretag på orten.
Källa: Socialstyrelsen
Så säger juridiken
• Enligt Socialtjänstlagen (SoL) har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till försörjningsstöd (4 kap 1 § SoL). I Socialstyrelsens Allmänna Råd (SOSFS 2013:1) står det: ”Om lägenheten hyrs i andra hand, bör nämnden godta den hyra som lägenhetsinnehavaren och andrahandshyresgästen har avtalat, under förutsättning att den är skälig.”
En del av de kommuner som ändå nekar bistånd till otillåtna andrahandskontrakt hänvisar till att det sedan 2019 är olagligt att hyra ut en bostad svart och samtidigt ta ut för mycket i hyra. Det är dock inte olagligt att bo på ett sådant kontrakt.
• I Uppsala kommun har ett tiotal avslag överklagats. Förvaltningsrätten (FR) konstaterar i majoriteten av fallen att det inte finns något krav i SoL på att den enskilde ska lämna in intyg från fastighetsägaren för att nämnden ska kunna utreda behovet av bistånd.
Några fall har dock gått vidare till kammarrätten (KR), som gjort olika bedömningar. I vissa fall konstaterar KR att det inte är tillåtet att hyra ut en bostad i andra hand utan fastighetsägarens godkännande, och ger därför kommunen rätt. Kammarrätten i Göteborg har å andra sidan bedömt att det saknas stöd för att låta ett otillåtet andrahandskontrakt påverka rätten till försörjningsstöd och hänvisar till en dom i Högsta förvaltningsdomstolen (RÅ 2009 ref. 4.)
• Denna referens nämns återkommande i avgöranden hos både FR och KR. Det är det enda avgörandet i Högsta förvaltningsdomstolen, och därmed det enda prejudicerande målet, som berört frågan. Då handlade det om en person som bodde i en kolonistuga och nekades bistånd. HFD ansåg då att den enskilde har rätt att bestämma var hen vill bo utan att det ska inverka på rätten till bistånd. Detta går att läsa i domen: ”Permanentboende i kolonistugor är i allmänhet inte tillåtet [...] Även om boende i kolonistuga således inte kan ses som någon långsiktig lösning på ett bostadsproblem saknas dock stöd för att låta detta inverka på bedömningen av rätten till försörjningsstöd för boendekostnader”.