Frågan om kopparkapslarna i slutförvaret kommer att hålla har varit central i Mark-och miljödomstolens (MMD) förhandling under hösten och vintern. Och det har varit en seg tvistefråga under många år. En ny långtidsstudie som utförts av SKB:s schweiziska motsvarighet NAGRA har nu gett tvisten nytt bränsle.

Koppar håller inte säger kritiker

I urberget i Alperna har schweiziska forskare försökt återskapa en miljö som liknar ett slutförvar av använt kärnbränsle.

1995 placerades uppvärmda stålbehållare i bentonitlera 500 meter under marken. Där begravdes också bitar av koppar. Allt togs upp till ytan 2015 och resultaten blev färdiga i oktober förra året.

SVT har tagit del av den opublicerade rapporten. Bilder på kopparbitarna visar tydligt på korrosion efter 18 år. Studien visar att det, förutom en allmän korrosion, bildats mikroskopiska gropar i ytan, så kallad gropfrätning, som är upp till 0,1 mm djupa.

– Får man sån här gropfrätning så är det en snabb process. Inom 1000 år kommer kapslarna att börja haverera. Det börjar inom 100 år och efter 1000 är är det inte många kapslar som är hela, säger korrosionsexperten Peter Szalakos på Kungliga tekniska högskolan, som kallats som expert till MMD:s förhandling.

”Alarmerande rapport”

Peter Szalakos har länge varit kritisk mot KBS3-metoden med kopparkapslar. Han ser den schweiziska rapporten som ytterligare belägg för att korrosionen kan göra att kapslarna går sönder och radioaktivitet läcker ut.

– Det är en ganska alarmerande rapport som bekräftar att koppar korroderar alldeles för fort i den här slutförvarsmiljön, säger han.

”Koppar korroderar utan syre”

Grundfrågan gäller om koppar kan rosta i en syrefri miljö? För nere i leran i slutförvaret blir det syrefritt efter ett tag. Hur fort det går är forskarna oense om – kanske efter några månader eller efter ett par år.

Men när det sedan inte finns något syre kvar, är frågan om koppar kan fortsätta att rosta? Ja säger Peter Szakalos som menar att det är vad som skett i det schweziska försöket.

– Vi pratar om 0,1 mm djupa gropangrepp i kopparen. Och det har absolut inte uppstått på grund av syre utan det är typiska angrepp i en syrefri miljö, säger han och pekar på att man funnit kemiska ämnen som bara bildas utan syre.

Kritiserar de schweiziska forskarna

De schweiziska forskarna skriver att korrosionen uppstått av det funnits instängt syre ner i leran. Svenska SKB som utformat metoden med kopparkapslar har samma inställning. Rapporten konstaterar att ”ingen tecken på syrefri korrosion kunde ses på ytorna”.

– Jag skulle vilja påstå att de som har skrivit det inte är några riktiga korrosionsexperter, för tittar man på deras resultat så ser man att det har varit syrefri korrosion, säger Peter Szakálos som menar att rapporten är motstridig.

Avgörande fråga i miljödomstolen

Här står alltså ord mot ord. Trots ett nästan 20-årigt försök i Schweiz och andra tester i Sverige är experterna alltså inte ense om hur bra koppar står emot korrosion och om kapslarna kommer att hålla. Ändå blir det något som Mark- och miljödomstolen ska bedöma när den inom kort ska säga ja eller nej till att använda kopparkapslar i förvaret vid Forsmarks kärnkraftverk.

– De kan ju inte i det här sena skedet erkänna att koppar korroderar så där snabbt. Då skulle de ju behöva dra tillbaka hela KBS3-modellen, och den ligger ju nu hos miljödomstolen. Det vore ju helt enkelt pinsamt, säger Peter Szalakos.