Den 14 kilo tunga meteoriten hittades i början av december 2020 av två geologer en dryg månad efter att den fallit ner. Dessa lämnade i sin tur in meteoriten till Naturhistoriska riksmuseet, där den förvaras idag.

Fastighetsägaren som äger skogen där rymdstenen landade ansåg att han hade rätt till den, och tog ärendet till rätten. Men Uppsala tingsrätt bedömde att meteoriten inte tillhörde fastigheten, utan att den var lös egendom och att upphittarna därför hade äganderätten.

Rymdstenen ”en del av egendomen”

Hovrätten anser tvärtom att meteoriten blir en del av den fastighet som den faller på. Bland annat eftersom det ”saknas särskilda regler om meteoriter”, samt att meteoriten ”består av ämnen som redan förekommer i jordytan”.

När SVT når Johan Benzelstierna von Engeström är det en glad markägare som svarar:

– Det känns fantastiskt skönt. Det har varit en jobbig tid där mycket energi har gått till den här tvisten.

Han har sagt att han ska deponera rymdstenen till ett museum på livstid.

– Det är viktigt att belysa det vetenskapliga värdet och jag hoppas att den kan öka intresset för rymden och forskning hos framförallt den yngre generationen.

Allemansrätten ger inte rätt till rymdstenar

Hovrätten har kommit fram till att allemansrätten inte innebär att man har rätt att ta en meteorit från någon annans mark. Enligt upphittarna ska det ha funnits ett avtal mellan dem och markägaren som ska ha gett dem rätt till meteoriten, men enligt hovrätten har de inte kunnat visa att ett sådant avtal finns.

Domen kan överklagas till Högsta domstolen senast den 18 april.

– Det är sorgligt. Det är en av mina största upplevelser som ”meteoritletare” och man hade hoppats på att det skulle sluta på ett trevligare sätt, säger Andreas Forsberg som är en av de som hittade meteoriten.

Han uppger att de först måste sätta sig in i domen innan de bestämmer sig för om de ska överklaga.