Nu har universiteteten och högskolorna fått säga sitt gällande förslaget om kontroller vid högskoleprovet. Foto: TT/SVT

Så säger universiteten i Mellansverige om kontroller vid högskoleprovet

Uppdaterad
Publicerad

Det är Universitets- och högskolerådet som ansvarar för att ta fram och rätta högskoleprovet. Den praktiska delen med att anordna provet – exempelvis att se till att det finns provlokaler och provledare på plats – ligger på universiteten och högskolorna. Om regeringens förslag om kontroller blir verklighet kommer ytterligare ansvar att hamna på lärosätena.

I år anmälde sig över 110 000 personer till högskoleprovet. Sedan reglerna kring högskoleprovet skärptes år 2016 fram till september år 2019 har Universitets och högskolerådet:

  • Tagit tillbaka provresultatet från 153 deltagare
  •  Inte gett något resultat till 105 deltagare
  •  Stängt av 150 deltagare

Det på grund av fusk. Statistiken gäller samtliga universitet i landet. Flera av de berörda deltagarna har skrivit provet vid universitet i Mellansverige: Linköpings universitet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Örebro universitet och Högskolan i Gävle. Nedan följer en sammanfattning av vad lärosätena i Mellansverige säger i sina remissvar till regeringen:

Högskolan i Gävle

Säger sig vara positivt inställda till åtgärder mot fusk men är tveksamma till om förslaget skulle innebära att organiserat fusk minskar. Högskolan ansvarar i dag för att anordna provet i mindre orter, vilka de anser skulle kunna bli lidande om kostnaden för provet ökar.

Mittuniversitetet

Säger sig vara positivt inställda till åtgärder mot fusk men påpekar att kontrollerna kan bli svåra att genomföra. Universitetet nämner även att förslaget kan slå hårt mot provorter i glesbygden. Bland annat på grund av svårigheter med att hitta personal med rätt kompetens.

Örebro universitet

Ser positivt på förslagen i utredningen men påpekar en del risker. Dessutom fastslår man att om man kommer åt grundproblemet, det vill säga att frågorna läcker ut, så skulle de förslag som föreslås i utredningen kanske inte behövas.

Linköpings universitet

Godkänner förslaget med tre undantag, som bland annat handlar om synpunkter på var ansvarsfrågan hamnar om en person vägrar att genomgå en in- eller utpasseringskontroll.

Mälardalens högskola

Stödjer förslaget men anser att kontrollerna bör begränsas till att att utföras med radiovågsdetektorer, eftersom att in- och utpasseringskontroller måste utredas ytterligare på grund av oklarhet kring hur de skulle gå att utföra i praktiken.

Uppsala universitet

Säger i huvudsak ja till förslagen, men har vissa synpunkter. Exempelvis att det finns en möjlighet att en undersökning med radiovågsdetektor skulle kunna bli så närgången att den skulle kunna betraktas som ofredande enligt brottsbalken. Därför anser man att dessa undersökningar bör regleras i lag.

Stockholms universitet

Säger nej till förslaget om in- och utpasseringskontroll och kontroll med radiovågsdetektorer, med hänvisning till att det kan upplevas integritetskränkande och att kontrollfrekvensen förmodligen inte skulle ha en avskräckande effekt på fuskare. Universitetet förespråkar istället förebyggande arbete för att undvika att provfrågor läcker ut.

Södertörns högskola:

Säger sig stödja syftet med förslaget och att rätten till konkurrens på utbildningsplatser bör värnas. Samtidigt är högskolan tveksamma till kroppvisitation på grund av risken att inkräkta på personers integritet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.