Mariet Ghadimi och Serine Gunnarsson från TRIS (tjejers rätt i samhället) arbetar för att öka kunskapen om vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som lever i en hederskontext.

TRIS: ”De göms av familjen och glöms av samhället”

Uppdaterad
Publicerad

Var femte vuxen med intellektuell funktionsnedsättning får inte själv bestämma vem de gifter sig med. Det visar siffror från TRIS, Tjejers Rätt i Samhället, projekt Gömd och glömd.

– Ofta göms målgruppen av sin familj, i kombination av att de glöms bort av samhället, säger Serine Gunnarsson, metod – och utbildningsansvarig på TRIS och samordnare för projektet.

Förutom att kunskapen om vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som lever i en hederskontext i Sverige är låg, visar resultatet av Gömd och glömd även att:

En av fem av personer i målgruppen inte får bestämma vem de ska vara ihop med.

En av fyra av personer i målgruppen inte får bo tillsammans med vem de vill.

En av tre av personer i målgruppen inte får ha sex för sina föräldrar.

– Resultaten är oroväckande. Vi ser det här som ett starskott för att utbilda personal inom daglig verksamhet och för att nåt ut med budskapet till utsatta om hur man tar makten över sitt liv, säger Serine Gunnarsson.

Särskilt utsatt målgrupp

På vilket sätt tar sig hedersvåld och förtryck mot den här gruppen uttryck?

– Familjen kan skämmas eller förneka funktionsnedsättningen. Det kan vara så att personen blir inlåst, inte tillåts att gå på daglig verksamhet eller följa med på familjeaktiviteter, säger Serine Gunnarsson.

Sedan 2014 finns en lag i Sverige som skyddar individer från att utsättas för tvångsäktenskap. Lagstiftningen tar specifikt upp personer med intellektuell funktionsnedsättning. Ett rekvisit är utsatt belägenhet – vilket innebär att en person blir utnyttjad eller vilseledd till äktenskap.

– De med intellektuell funktionsnedsättning har ofta inte förmågan att förstå vad ett äktenskap innebär, vilket gör målgruppen särskilt utsatt, säger Mariet Ghadimi, verksamhetschef på TRIS.

Arbetar för att sprida information

För att uppmärksamma resultatet av Gömd och glömd, bjöd TRIS in yrkesverksamma, politiker, LSS-handläggare och målgruppen, till en konferens i Uppsala. På plats för att berätta sin historia fanns en person från den nationella referensgruppen – en kvinna som berättade att hon blivit utsatt för hedersvåld.

– Att våga gör det är otroligt modigt. Hennes historia gav mig hopp, säger Serine Gunnarsson.

Gömd och glömd

• Har pågått sedan hösten 2016.

• Är ett arvsfondsprojekt med kravet att målgruppen ska vara fokus.

• Syftet är att belysa erfarenheter hos deltagare på daglig verksamhet, och undersöka de yrkesverksammas kunskaper och erfarenheter gällande hedersvåld och förtryck.

• Resultatet baseras på enkäter och intervjuer som genomförts med LSS-handläggare, samt personal och deltagare på dagliga verksamheter runt om i Sverige.

Intellektuell funktionsnedsättning

• En intellektuell funktionsnedsättning innebär nedsatt intelligens, samt sämre förmåga inom minst två av de tre områdena teoretisk förmåga, social förmåga och praktisk förmåga.

• Att ha en intellektuell funktionsnedsättning innebär svårigheter kring att lära sig och att förstå vissa saker. Bra rutiner och eventuella hjälpmedel kan underlätta vardagen.

• En intellektuell funktionsnedsättning beror på olika saker. Det är relativt vanligt att ha epilepsi, cerebral pares eller andra funktionsnedsättningar som till exempel autism eller nedsatt syn, samtidigt som en lider av intellektuell funktionsnedsättning.

Källa: 1177 Vårdguiden

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.