Över tusen niondeklassare från ett tiotal Uppsalaskolor svarade på enkäten som låg till grund för rapporten som publicerades. Bland de som deltog i undersökningen svarade tjugo procent av flickorna och tio procent av pojkarna att de har krav på sig att vara oskulder när de gifter sig.

Krav hemifrån

Bland barnen som svarat att de känner ett krav på sig hemifrån att vara oskulder när de gifter sig är föräldrarnas ursprung en tydlig gemensam nämnare. Bland flickorna som svarat att de känner av kravet hemifrån har 66 procent föräldrar som är födda utanför Norden. Bland pojkarna låg siffran på 35 procent, för samma grupp.

Dessa siffror förvånar inte Mariet Ghadimi som är verksamhetschef för TRIS Uppsala och en av rapportens två författare.

– Vi har vetat sedan tidigare att det finns ett tydligt samband mellan föräldrars födelseland och hedersförtryck och våld. Sett till Sverige så finns det alltså många barn som måste upprätthålla ett kyskhetsideal samtidigt som de umgås med kompisar som inte alls förväntas upprätthålla dessa normer. De måste förena dessa två världar vilket kan innebära mycket svåra konsekvenser för den enskilda ungdomen, säger hon.

Val av partner kan leda till hot

En väldigt liten del av barnen med föräldrar som är födda i Norden svarade att de kände ett oskuldskrav (3 procent för både pojkar och flickor). Samtidigt som tio procent av flickorna svarade att de riskerade att utsättas för hot och våld om de valde en partner som inte accepterats av föräldrarna. För pojkar låg siffran på 4 procent.

– Men verkligheten är att det kan vara farligt för vissa unga att bli kära, då det kan resultera i allvarliga konsekvenser som tvångsäktenskap, våldsutsatthet och att den unge blir utesluten från sin familj, säger Mariet Ghadimi.

Pojkars utsatthet förvånar

Ett av de resultat som förvånat författaren Mariet Ghadimi mest är andelen pojkar som är oroliga över att inte få bestämma vem de ska gifta sig med. Det är en oro som Alán Ali, styrelseordförande för föreningen MÄN, mött i sitt arbete. Han intervjuades i SR P1:s ”Studio Ett”.

– Jag vill gratulera rapporten och författarna till den, för att jag tycker den är så oerhört viktig. Det visar på bredden på hedersnormen och hur många det påverkar. Att det skapar psykisk ohälsa, hets, oro och magknip även hos pojkar, säger Alán Ali i radiointervjun.

Genom sitt arbete i MÄN har han träffat flera med de erfarenheter som rapporten kunnat synliggöra.

– Jag träffar killar som föds in i ett normaltillstånd av hedersnormer, där du som kille har dubbla roller. Du ska både vara bestraffare, men ändå ställa upp på vad familjen vill. Du får inte själv ha sex innan du gifter dig och inte gifta dig med någon som familjen inte har bestämt. Killarna har mer rörelsefrihet, de kan gå på disco och annat – det är viktigt att poängtera. Men i slutändan bestämmer familjen, och det här har killar inte varit bra på att prata om hittills. I våra slutna samtalsgrupper har killar kunnat berätta hur det faktiskt är, att de kanske kan vara tillsammans med ”Lise” eller ”Yvette”, men när de väl ska gifta sig måste de välja någon av ”sina egna”, säger Alán Ali till Studio Ett.

Resursteam sjösätts nu

Helena Svensson är regional samordnare för arbetet mot mäns våld mot kvinnor vid Länsstyrelsen Uppsala län. Hon konstaterar att rapportens resultat är allvarligt och att mer samverkan nu behövs.

– Vi initierar nu ett resursteam för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Det kommer att bestå av representanter från några av länets kommuner, regionala myndigheter, Region Uppsala samt Nationellt centrum för kvinnofrid. De kommer ha ett första möte i slutet av april, säger Helena Svensson.

Så kan hedersnormen motverkas

Mariet Ghadimi rekommenderar bland annat att kunskap om hedersförtryck förs in i undervisningen, förslagsvis samhällskunskapen. Enligt Alán Ali behöver unga – i synnerhet män – lära sig att prata mer om känslor generellt. Om allt från utmaningar till mående, oro och prestationskrav.