Barn- och ungdomspsykiatrin i Uppsala län har länge kämpat med långa köer och knappa resurser. För tre år sedan stängdes BUP-avdelningarna i Enköping, Tierp och Östhammar. I Enköping öppnades den på nytt i april 2018.
Biträdande avdelningschef Lena Silén har jobbat inom psykiatrin här sedan början av 2000-talet. Hon berättar att söktrycket har ökat med 50 procent under de senaste tio åren.
– Men vi har inte fått mer resurser. Det säger sig ju självt att vi inte kan ta hand om alla patienter då, säger hon.
Se mer i klippet ovan.
Lena Silén menar att det behövs mer personal och högre löner för att locka fler till anställning. Därför hyser hon inga större hopp om att köerna helt kommer att försvinna enbart med det nya mål som hälso- och sjukvårdsutskottet har satt upp. Tidigare i veckan beslutade utskottet att sätta ett nytt mål om att alla köer till BUP ska vara borta om ett år, något som UNT var först med att rapportera om. Som grund för målet används en rapport som gjorts av Kerstin Evelius på uppdrag av Region Uppsala under våren.
”Inget nytt”
Lena Silén upplever inte att rapporten kommer med så mycket nytt.
– Det handlar mycket om att vi måste samarbeta, samverka och att vården hamnar på rätt nivå. Man kanske uttalar mera tydligt med en första linje i dag än vad man gjort tidigare, säger Lena Silén.
Ett problem för BUP är att många föräldrar kontaktar dem i alla typer av ärenden som rör psykisk ohälsa, medan BUP:s uppdrag är betydligt mer avgränsat med enbart specialistvård.
– I Enköping gör man nu en satsning på vårdcentrum där man ska samla alla resurser. I dessa centrum hoppas jag att det finns personer med mycket kunskaper som kan hänvisa patienter till rätt instans. Det tror jag kan vara ett sätt att minska trycket på BUP:s telefonrådgivning där man ringer om allt så fort man upplever psykisk ohälsa, säger Lena Silén.
Så här föreslås man satsa på unga med psykisk ohälsa i länet
Egenvård
Egenvårdsplattformarna, så som Snorkel, Hälsoäventyret och Infoteket måste på både lång och kort sikt hålla en hög kvalitet och möta barn och ungas behov på ett effektivt sätt.
Närmottagningar och hälsocentraler
Närmottagningar eller hälsocentraler kan fungera som arenor för att erbjuda stresskola, sömnskola och andra liknande program. Det bör också finnas möjlighet att erbjuda gruppbaserat föräldrastöd till riskgrupper eller till föräldrar som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Vårdcentrum
Ett vårdcentrum ska vara den plats där all hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå för barn och unga med psykisk ohälsa finns. Det handlar om utredning, diagnostik och behandling. Inriktningen att samlokalisera verksamheten på vårdcentrum med relevanta delar av socialtjänstens verksamhet ska skapa förutsättningar för en bättre samverkan.
Specialiserad vård
Specialiserad vård ska koncentreras till en plats i länet för att kunna erbjuda den bästa vården för de mest utsatta. Den här typen av vård kräver särskild kompetens och ibland slutenvård. Man anser därför att det kan bli spretigt att ha den typen av vård lokalt.