Våra nya liv – följ träningsresan dag för dag
Idag stod det styrketräning på schemat. Jag var lite slö i benen efter löpturen så det kändes skönt.
Nu närmar sig springtestet. Jag och min kille har matteklurat på det här under kvällen: Hur kommer det sig att 10 km/tim är = 6 min tempo, 12 km är 5 min tempo, men 20 km är 3 min tempo.
Borde inte 14 km vara 4 min tempo och 16 km 3 min tempo?
Någon som läst högre än matte 2(b) som kan ge svar på det här? Jag blir galen på att jag inte fattar.
Tur man inte blev ingenjör (som om det var nära). Nu kör vi sista veckan!
När jag tackade ja till den här träningsresan fanns det ett problem. En weekendresa till Edinburgh sista veckan. Men. Det händer alla, att allt inte är tillrättalagt och perfekt. Jag ska försöka klara av resan på ett rimligt sätt. Och Erika har skickat med ett pass... Det blir Devils press och trapplöpning. I Edinburgh finns det trappor ...
Asjobbigt träningspass idag.
Jag tyckte att det kändes piss att jag inte klarade uppgiften, det vill säga att springa på bandet i 15 km/tim (ca 4 min/tempo) i fyra minuter. Göra det 4 gånger och vila 2 min mellan varje varv.
Men! Ehsan berättade sedan att det inte var meningen att jag skulle klara det... Han ville bara att jag skulle maxa min prestation.
Jag sov också skit i natt (för att jag läste en läskig bok lol) det kan ha bidragit till att passet var så jobbigt.
Efter Vasaloppet 2023 så har jag bara åkt längdskidor ett par gånger. Ikväll blev det comeback. Fantastiskt skönt! Varför har jag inte gjort det här tidigare i vinter?
Trots att jag körde monsterpass med Erika imorse så kändes det ändå ganska bra. Trött i benen – ja. Trött i överkropp och armar – definitivt. Men det blev nästan en mil ändå. På fjolårets valla... Det blir fler gånger. Då kanske jag till och med ska lyxa till det och faktiskt smöra på lite relevanta produkter under skidorna...
Holy smokes, vilket pass... Det var stjärnor och planeter framför ögonen, men kunde ta mig samman och ta det i mål.
Pull ups (30 år sen sist) och sälrodd stod bland annat på schemat. Det här var sista planerade passet med Erika 😢 Nu kör jag på själv resten av veckan. Sen blir det "utvägning". Ska bli spännande att se vilka resultat – om det blivit några – på fyra veckor. Jag vet att det blivit resultat. Jag känner mig stark, men vikt och mått har jag sämre koll på.
Den stora utmaningen kommer efter. När jag måste ta tag i mig själv. Vill verkligen inte att det här ska bli ännu en satsning som rinner ut i sanden. För jag mår bättre än på mycket länge.
I onsdags kändes kroppen helt slut efter fyra gympass i rad. Därför fick det bli timslånga promenader några dagar. Inte bara för att bli kompis med kroppen igen utan för att få ihop livet.
Det verkar ha bidragit till en sanslös formtopp, för när jag gjorde Erikas hemläxa (idioten-variant av en hel massa övningar med hantel, kroppsvikt och kettlebell) så slog jag mitt pers med fem minuter!
Första gången jag gjorde den med Erika så gjorde jag den på 21.59 min. I onsdags på 22.40 min – och i dag på 16.59!
"Orimligt bra!" var Erikas spontana reaktion, och jag kan hålla med. Men jag hade vittne, och är 99,9 procent säker att jag inte glömde någon övning ...
Full fart hela helgen, ledsen att det har varit dåligt med uppdateringar. Har varit i Enköping och hälsat på särbo Annika, varit i Arboga och firat födelsedagsbarn och i Grums på hockey!
Fantastiskt kul att träffa galet roliga Stig, var alldeles för länge sen och fick chans att se tremänningssonen Sebastian Lövgren och hans Grums ta ytterligare en seger i division 2 västra C. Sebastian stod för en assist. Inget konstigt med det, han är grymt duktig (ok, jag kanske inte är helt objektiv...) men siffrorna talar för sig själv. Sebastian poängbäst i Grums med 11 mål och 30 assist så här långt. Men i dag satt det långt inne... Åmål hade 0–1 in i tredje perioden innan Grums vände. Sebastian assisterade till 2–1 – snyggt!
Och Sebastians morfar Stig tappade aldrig hoppet.
Kommer en liten träningsrapport från helgen snart.