Jättebalsamin, lupiner och kanadensiskt gullris är några av de trädgårdsväxter, som nu sprider sig i naturen och har blivit invasiva.
I Hagfors lanserades i början av sommaren en app där allmänheten kan rapportera in och utföra bekämpning av arterna – och få betalt för det.
Hagfors kommun satsade 105 000 kronor på app-projekt
Från början satsades 55 000 kronor i projektet, men redan efter första veckan var pengarna slut efter flitigt bekämpande från kommuninvånarna. Kommunen gick därför in med ytterligare 50 000 kronor för att kunna möta intresset.
Hagfors kommunekolog Katarina Karlsson menar dock att projektet skulle ha inletts tidigare.
Hör henne berätta mer om det i videon.
Vad undrar du om invasiva arter?
Stefan Nilsson • Hur är det med djuren? Vilka djur är värst, hur ska man komma till bukt med de problemen?
Värmland är än så länge ännu ganska förskonat från både invasiva främmande fiskarter och däggdjur. De vi har att jobba med är mink och signalkräfta i första hand men på sikt kan vi också få problem med andra arter. Om du ser en invasiv fiskart eller däggdjur får du gärna rapportera det till invasivaarter.nu.
Jenny • De kommer tillbaks om man ej får upp hela rotsystemet, de växer ju väldigt ofta med utlöpare och sitterihop med varandra. Jag har på två år knappt lyckats utrota 100 kvadrat på tomten.
Den som betalat har betalat för ingenting om man bara klipper av dem. Har de som betalar ingen kunskap alls? Att klippa av o begära pengar torde likställas med bedrägeri.
Hagfors kommun skrev följande vad som gällde angående bekämpningen: "Du bekämpar den den invasiva växten i området genom att skära dem vid basen eller dra upp dem från marken. Du kan lämna allt växtavfall att förmultna på marken."
Det blir intressant att följa upp vad som händer på de ställen som har bekämpats.
Mr Syrén • Varför ser vi olika på de invasiva arterna? Är de invasiva borde vi väl vilja ha bort de även om de varit accepterade under en lång tid? Lex syrener?
Människan har genom historien flyttat växter över kontinenter och det är svårt att dra en gräns för vad som är naturligt förekommande växter. När lagstiftningen gjordes så satte man en gräns på år 1800 – arter som var spridda i svensk natur före det räknades som inhemska.
Lång säsong • Är det så att säsongen för alla växter, och framför allt invasiva, är längre nu. Eller kanske i flera delar. Ser nya lupiner ute vid vägkanten just nu.
Vi har en lite längre växtsäsong än för ett par decennier sedan, på grund av en liten uppvärmning av temperaturen. Avslagna lupinplantor vid vägkanten kan blomma igen under samma säsong.
Mona • Hur omfattande är egentligen problemet med invasiva arter?
Främmande invasiva arter är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i världen. Pågående klimatförändringar kan göra problematiken ännu större. Den samhällsekonomiska kostnaden orsakad av främmande invasiva arter är stor.
Lupin • Vilken är den invasiva arten som är värst, alltså som fortplantar sig snabbast och tar över mest?
De invasiva arterna är farliga på olika sätt, men på land finns tre växter som har stor utbredning i länet: blomsterlupin, jättebalsamin och kanadensiskt gullris. Alla tre förändrar miljön där de växer.
I vattenmiljöer är signalkräftan ”farligast” eftersom den bär och sprider kräftpest och utgör det största hotet mot den inhemska flodkräftan. Sjögull är en annan vattenlevande art som kan täcka stora vattenytor och hota vattenekosystem samt försvåra för bad, fiske och båttrafik.
