– Det är i första hand dåliga beståndsuppskattningar, risk för överfiske, dumpning av småräkor, otydlig förvaltning och kontroll som ligger bakom rödlistningen, sa Marie von Zeipel, pressansvarig på WWF när listan kom för ett år sedan och just frågan om dumpning och kontroll är argument som används även 2015.
Listan ifrågasattes
Reaktionerna på WWF:s Fisklista lät inte vänta på sig under förra året. Dåvarande landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) gick ut och uppmanade fiskare att fortsätta fiska räkor.
– Vad beträffar bestånden är de på hygglig nivå och svenska fiskare har rätt att ta upp den kvot som är dem tilldelade, sa han till SVT Västnytt då.
Vetenskaplig rådgivning
Inte heller Havs- och vattenmyndigheten höll med om att räkbeståndet var hotat.
– Vi anser att det finns ett utrymme för fortsatt räkfiske i Västerhavet. Vi grundar den bedömningen på vetenskaplig rådgivning från Internationella havsforskningsrådet, ICES, skrev Björn Risinger, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten.
Inga nya licenser
Det behövs en licens för att fiska räkor och i nuläget har 62 svenska fartyg har ett sådant tillstånd. Havs- och vattenmyndigheten medger inga nya tillstånd på grund av hur beståndet ser ut i nuläget.
Beståndet av räka
Från början av 1990-talet till mitten på 2000-talet var beståndet av nordhavsräka hållbart. Under cirka tio år har dock nivån gått ner. Jämfört med högsta mätpunkten är minskningen hela 47 procent. Trots den kraftiga nedgången ligger dock nivån fortfarande över den ”kritiska nivå” där länderna, enligt den nya gemensamma fiskeripolitiken kan vidta åtgärder. HaV ansåg när rödlistningen kom att fanns utrymme för ett fortsatt fiske.
Källa: Havs- och vattenmyndigheten