– Det är viktigt för barnet, att om det händer något med föräldern som har fött barnet har den andra ingen rätt till barnet, säger Katrine Haahr, chefsläkare på Storkkliniken.
Hon har mött många svenska kvinnor som drömmer om barn. Köerna är långa för den som vill få assisterad befruktning i Sverige, vilket får såväl ensamstående som lesbiska och heterosexuella par att söka sig utomlands. Katrine Haahr menar att det hade varit lättare för paren om de kunde få hjälp i hemlandet.
– Det är allvarligt att de inte kan få den behandling de har behov av i Sverige. Det är inte optimalt att behöva resa utomlands, säger hon.
”De vill bli en familj”
Adoptionsprocessen som väntar de lesbiska paren hemma i Sverige är påfrestande för många. De som får hjälp med assisterad befruktning i Sverige behöver inte adoptera barnet för att bli juridiska föräldrar båda två. Storkkliniken hoppas på en förändring som innebär att samma regler gäller för par som skaffat barn utomlands.
– De kommer ju hit för att de gärna vill bli en familj. Och självklart känner mamman som inte föder barnet att det är lika mycket hennes barn, som att det är hennes som har fött det, säger Katrine Haahr.
Kliniken grundades av en barnmorska
Storkkliniken som öppnade 1999 har blivit känd som en klinik för lesbiska kvinnor, enligt marknadskoordinatorn Lene Schou Bergling. Vid millennieskiftet var det inte tillåtet för läkare att inseminera lesbiska par och ensamstående kvinnor i varken Danmark eller Sverige. Men Nina Stork som var barnmorska upptäckte att lagen inte sa något om hennes yrkesgrupp.
– Så hon såg en möjlighet för kvinnorna som inte fick hjälp någon annanstans, och startade kliniken. Hon brinner för de här frågorna, säger Lene Schou Bergling, fertilitetskoordinator på kliniken.
Det kostar att bli gravid på klinik. En insemination går på omkring 5 000 danska kronor, och en IVF-behandling kan kosta över 30 000 danska kronor. Vanligtvis är det lite dyrare att välja en känd donator, vars identitet barnet har rätt att ta reda på. I Sverige är anonyma donationer inte tillåtna.
– Vissa kommer hit för att de vill ha en anonym donator. Men det är färre och färre som väljer det. Samtidigt visar amerikansk forskning att det är väldigt få barn som söker upp donatorer när de blivit vuxna, säger Lene Schou Bergling.
Fakta: Så skiljer lagstiftningen på föräldrarna
När en kvinna som är gift med en man får barn blir han automatiskt juridisk förälder till barnet. Det gäller oavsett om barnet kommit till genom en spermiedonation från en annan man. Reglerna gäller även om paret fått hjälp med assisterad befruktning utomlands.
När två gifta kvinnor skaffar barn på detta sätt tvingas den som inte föder barnet adoptera det. Processen tar ofta 6-10 månader. Innan adoptionen har gått igenom har barnet bara en juridisk förälder. Skulle mamman som fött barnet avlida under processen, eller bestämma sig för att hon vill vara ensam förälder har den andra mamman ingen rätt till barnet. Utan juridiskt föräldraskap har den andra mamman inte heller rätt till föräldraledighet och vab-dagar.
Undantag:
Många samkönade par söker sig utomlands, bland annat eftersom köerna till assisterad befruktning i Sverige är långa. Får paret hjälp på en klinik i Sverige behöver de inte göra en närståendeadoption. Då intygar de istället att de båda är föräldrar genom en så kallad föräldraskapsbekräftelse.
Samma regler gäller för heterosexuella par som inte är gifta. Här skriver mannen under en så kallad faderskapsbekräftelse.