I ett litet rum i SVT:s lokaler på Lindholmen sitter Janne Josefsson och berättar om de reportage han har gjort genom åren som har gjort avtryck på honom. Allt från ett barnmord i Bergsjön på 80-talet till granskningarna efter kravallerna under EU-toppmötet 2001. Hans inslag får ofta stor uppmärksamhet, och för med sig såväl beröm för modig journalistik, som kritik för att granska redan utsatta.
– Så är det, säger han. Det finns alltid någon som kommer att älska det jag gör, och hata det jag gör. Verkligheten är komplex, och så fort jag kliver utanför min dörr, så är jag gäst i en annan verklighet, så är det för alla, säger han.
Uppväxt en arbetarklassfamilj i Biskopsgården har Janne Josefsson fått med sig ett extra intresse för frågor som klass, klyftor och samhälle. 1987 fick han sitt stora genombrott med dokumentären ”På rätt sida älven”.
”Skilda planeter”
Dokumentären skildrade samhällsklyftorna som uppenbarade sig på varsin ände av spårvagn 5:s linje, som då gick mellan Biskopsgården och Örgryte.
– Då var det som skilda världar, nu är det skilda planeter. Och ytterligheterna drar åt olika håll för att de vill det, säger han.
– Det är en samhällsutveckling som är oroväckande.
Med granskande reportage om kvinnosynen i moskéer och ifrågasättande om Sveriges barnfattigdom har Janne Josefsson provocerat många. Men att vara provocerande har aldrig varit en drivkraft för honom. Hans ifrågasättande har haft andra motiv.
– Journalistiken ska ju vara farlig och obekväm, det är min grundsyn. Men journalister ska också vara hederliga och oberoende. Jag gör det här jobbet för att jag vill engagera och väcka en politikerkår som inte förstått vad som pågår i samhället.
Media har ett ansvar
Janne Josefsson pratar om hur samhällsklyftorna i Sverige har ökat de senaste tio-femton åren. Han har fått samtal från personer som bor i utanförskapsområden som är upprörda över att han har förvärrat bilder av redan utsatta områden.
– Det där är ett dilemma, säger han. För många som bor i så kallade utanförskapsområden, tycker att det är mycket bättre där än vad jag kanske tycker att det är, och många tycker att mediebilden är värre än allt annat som pågår i området. Men jag tycker att om det är sant och relevant, så ska det upp till ytan, oavsett vem det handlar om.
Vilken roll tycker du att media har haft i den samhällsutvecklingen?
– Medierna har en jätteroll! Antingen förtiger man, eller förskönar det eller gör det värre än vad det egentligen är. Alla kan alltid tycka att media sänder en felaktig bild. Men man kan inte göra mer som journalist idag än att försöka vara hederlig, ha ett bra uppsåt och stå upp för sig själv.
”Mer välansade häckar i Billdal”
Men trots försöken att vara hederlig, så finns det ett grundläggande problem inom journalistik, som Janne Josefsson menar har uppstått från just samhällsklyftorna. Utan möten, skapas fördomar, och det leder till att det finns en skillnad på rapporteringarna kring de olika områdena i Göteborg.
– Om det sker ett mord i Billdal, till exempel så är det sällan man i rapporteringen förknippar mordet med en problematik som finns i området, men så är det ofta när det sker ett mord i till exempel Bergsjön. Men det beror också på att det är mer välansade häckar i Billdal, än i Bergsjön. Där har man förmågan och makten att tona ner saker.
Viktigast att vara lyhörd
Reaktionerna kring att SVT Nyheter Väst nu öppnar en redaktion i Angered har varit många, och Janne Josefsson är en av många som tycker att öppningen är positiv, men bara om det görs på rätt sätt.
– Det kanske inte kommer göra jättestor skillnad, men det är klart att det kommer att märkas. Speciellt på det sättet att det kommer att bli ett lite annorlunda utbud i sändningarna, och när det nu kommer sitta två reportrar där på heltid så kommer kanske andra frågor att ställas till politiker och makthavare. Det viktigaste är att vara lyhörd för den verkligheten som finns i nordöstra Göteborg, och lyfta de frågor som är viktiga där.