Bakom sin ”Rolls Royce”, som hon kallar rollatorn, står Rut Andersson i en glittrande guldhatt och viftar med en plastficka.
– Jag fick brev från kungen, säger hon och visar stolt upp monarkens hälsning på hennes 100-årsdag.
Försiktigt stoppar hon undan brevet och byter ut sin hatt mot ett diadem. Efter det är hon redo att inta sin domän – seniorträffen centrum i Kungälv.
Hon välkomnas med öppna famnar, klappar på ryggen och hjälp med jackan.
Samtidigt som hon med raska steg kryssar mot lilla salen där prinsesstårtorna står uppradade, hälsar hon på sina seniorer som andaktsfullt välkomnar sin hundraåring.
Hundra år och volontär
Rut är volontär på seniorträffen och om det vore en vanlig måndag hade hon stått i köket och noggrant placerat klickar med grädde och sylt på nygräddade våfflor. Andra dagar agerar hon bingoutropare eller så traskar hon ned till äldreboenden i trakten för att bjuda på sitt sällskap.
– Det här att glädja människor, att få dem glada och känna den där värmen. Att få tillbaka den värme jag ger, kärlek och värme. Det är det finaste jag vet, säger hon.
Hon berättar att hon alltid varit intresserad av människor, att prata och skoja med andra.
– Jag har alltid varit glad, säger hon.
Energi och klar blick
Under tiden som SVT följer Ruts steg i lokalen kommer flera personer fram till televisionens utsände. Iakttagelser om hundraåringens energi och klara blick förmedlas med stora doser respekt. Själv säger Rut att hon inte känner sig äldre än femtio år.
– Det känns bra så länge jag får vara med alla människor och mina goa vänner här, säger hon
Många lyckliga år
Ett femtiotal par ögon följer Rut Andersson när hon skrider fram mot scenen. Placerad i samlingens blickfång får hon lystra till modifierad födelsedagssång.
”Ja må hon leva många lyckliga år” sjunger församlingen.