Rektorn har en bakgrund på flera andra skolor med stora utmaningar. Han började på Sjumilaskolan för två år sedan och strax efter kom Skolinspektionen på besök.
– Jag blev inte förvånad över deras dom, det var brister som jag såg direkt när jag började. Skolan var eftersatt på många punkter, säger Hamid Zafar som själv var elev på Sjumilaskolan som barn.
Allvarlig kritik från Skolinspektionen
Personalomsättningen hade varit stor på skolan, elevernas betyg låga och en del lärare var rädda, rapporterade Skolinspektionen som också såg stora brister i studieron. Vid ett lektionsbesök passerade vuxna och barn in och ut vid 26 tillfällen.
LÄS MER: Var fjärde manlig elev dömd för brott efter högstadiet
Med beslutet följde ett vite på 1,4 miljoner kronor och vid ett återbesök höjdes vitet eftersom brister kvarstod. Politikerna började att diskutera en nedläggning av skolan.
– Vi fick börja om från början och bygga skolan på nytt. Det som behövdes var fokus på pedagogiken och inte allt runt omkring. Nivån och kraven behövde höjas, säger Hamid Zafar.
Handlingsplan togs fram
En handlingsplan skrevs som skulle leda till en klar förbättring för elevernas totala situation på skolan. Trygghet och studiero prioriterades och med detta följde klassrumsregler, fasta vikarier och värdegrundsarbete.
– Tydlighet och struktur gäller nu. Det språkbruk som tidigare var accepterat är förbjudet och vid varje lektions början ställer eleverna upp på led och tar läraren i hand. Förväntningarna på vad varje elev ska prestera i skolarbetet är betydligt högre, säger Hamid Zafar.
Utanför i korridoren går Aleuna Otac, Natali Bandova och Daria Gioroshevski. De är alla elever i åttonde klass och tycker att de märker en stor skillnad.
– Tidigare bytte vi lärare hela tiden och kom det någon ny så dröjde det inte länge förrän den var sjukskriven. Nu har vi lugn och ro på ett annat sätt, säger Natali Bandova.
Tidigare elever kriminellt belastade
Kartläggningen som Uppdrag granskning gjort som visar att 26 procent av de manliga eleverna som gick ut från skolan 2011-2015 finns med i belastningsregistret tycker de inte att skolan enbart ska stå till svars för.
– Jag tycker att man har ett eget val. Har man haft problem i skolan eller att den inte varit bra tidigare är det dåligt, men det ger dig aldrig rätt att bli kriminell för det, säger Daria Gioroshevski.
Rektor Hamid Zafar delar den bilden.
– Dessa elever gick ut före min tid och jag tycker att man måste se det som ett misslyckande från hela samhällets sida, inte enbart skolan. Självklart kan det också ha bidragit, men detta är en fråga för politikerna. Vi gör vad vi kan nu för att bidra med en bättre skolan, säger han.
Men en skola som inte varit bra kan väl ha bidragit till dessa siffror?
– Självklart. Men vi är en part av flera som jobbar för att minska kriminalitet. Socialtjänst och polis har också ett ansvar. Jobbar vi från skolan nu systematiskt tror jag att siffrorna ser annorlunda ut om några år.
Godkänd på alla punkter
Mellanstadiet på Sjumilaskolan har fortfarande problem med mobbning och trakasserier och dessa ska vara åtgärdade före november, men i juni klarade högstadiet Skolinspektionens tillsyn och blev godkänd på alla de punkter som lyste rött från tidigare.
– Att gå på sommarlov med det beskedet kändes bra. Nu får vi fortsätta jobba vidare. Nästa punkt är att jag vill se att arbetet avspeglar sig på betygen också, säger Hamid Zafar.