I klippet ovan kan du höra på vilket sätt Annika Tigerryd tycker att den här patientgruppen särbehandlas och chefens svar.

Antalet patienter i substitutionsvård (så kallad LARO) vid Sahlgrenska universitetssjukhuset har mer än fördubblats sedan 2017. Det är anledningen till att sjukhuset nu har infört en ”kraftigt begränsad intagning” – i praktiken intagningsstopp – åtminstone till årsskiftet. Något som tidningen ETC var först att berätta om.

Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende, LARO, är den behandling som Socialstyrelsen rekommenderar för den här patientgruppen. Och det är en av få behandlingar mot drogberoende som faktiskt fungerar.

Opioider är läkemedel eller droger som påverkar hjärnan på ett morfinliknande sätt, som exempelvis heroin. Beteendeinriktad behandling har inte haft någon effekt enligt de studier som finns, om inte behandlingen görs tillsammans med LARO, berättar forskaren Markus Heilig.

”Ge dem en chans”

Redan före stoppet var kön till att få en plats flera månader. En riskfylld väntan, menar sjuksköterskan Annika Tigerryd.

– Jag ser det som en livsuppehållande behandling, säger hon.

Lagen förbjuder sjukhuset att säga nej till alla patienter, så de mest akuta fallen får påbörja behandlingen.

– Exempelvis en kvinna som är gravid. Men det är många som står i kön. Varje dag säger vi till dem som vill ansöka att ”tyvärr är inte det möjligt just nu”. Jag tycker det är förfärligt, säger Annika Tigerryd.

”Ser inte att den slutar växa”

Mattias Bjarnegård är områdeschef på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– I grunden handlar det om de totala resurserna för den här patientgruppen. Den är ungefär dubbelt så stor som för fem år sen. Vi ser inte att den slutar växa. Vi sätter nu ett tillfälligt stopp till för att kunna hantera detta på ett patientsäkert och medarbetarsäkert sätt, säger han.