Den 14 december dömdes två göteborgare till livstids fängelse för terroristbrott. Göteborgarna, en 30-åring och en 32-åring, medverkade när två män mördades i Syrien.
Tingsrätten skrev i sin dom att: ”De båda männen mördas på ett mycket grymt och bestialiskt sätt genom att en man bakifrån med en kniv skär av halsen på två män som är bundna till både händer och fötter”.
Enligt tingsrätten ska morden anses som terroristbrott. Men domen överklagades till hovrätten. Under onsdagen kommer hovrättens beslut.
– Det kommer ge ett signalvärde oavsett vad hovrätten meddelar, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp.
– Blir de dömda har det en avskräckande effekt, blir de friade skickar det en signal om att det är relativt riskfritt att åka ner.
Rubriceringen inte avgörande
Hovrätten ska också avgöra brottsrubriceringen. En möjlighet är att morden bedöms som folkrättsbrott istället för terroristbrott. Något som skulle kunna resultera i samma straff. För Magnus Ranstorp är det inte avgörande hur brottet rubriceras. Det är signalen som är det viktiga.
– Och samtidigt har vi rättssäkerhet i Sverige, och det måste man acceptera oavsett utfallet, säger Ranstorp.
Läs också: Livstidsdömda terrorister i hovrätten
Avgörande i bevisningen var filmer som visar hur två män dödas och ett avskuret huvud hålls upp. Tingsrätten var säker på att de två svenska männen från Göteborg finns med på filmerna.
Läs också: Skrytbilderna blev terroristernas fall
Polisen hittade ett usb-minne med bilderna hos 30-åringen vid en husrannsakan i samband med utredningen av en narkotikahärva i Skaraborg.
– Problemet är att individerna kan lära sig av det här och en konsekvens kan vara att de blir mer försiktiga. Men samtidigt är de ofta ganska slarviga även om de är medvetna om riskerna, säger Magnus Ranstorp.
Kan en dom verkligen avskräcka någon som redan är så övertygad?
– De använder religionen för att legitimera det de gör. Och de har en svartvit världsbild i sin salafist-jihadistiska tolkning, men de har ofta inga djupare kunskaper om islam, säger Magnus Ranstorp.
En effekt av en dom kan också bli att de som lämnat Sverige för att strida utomlands – inte åker hem igen.
– De åker inte ner för att återvända, utan för att leva där. Men en dom kan göra att de ännu mer drar sig från att komma hem, konstaterar Ranstorp.
Terrordömda göteborgarna – detta har hänt
Här är de viktigaste händelserna i fallet:
23 juli: Två män från Göteborg, 30 och 32 år gamla, grips och häktas dagen därpå misstänkta för terroristbrott genom mord i Syrien 2013. En tredje man häktas i sin frånvaro, senare uppgifter i medier gör gällande att han dödats i strider i Syrien.
30 juli: Den 32-årige misstänkte släpps på fri fot efter att hovrätten beslutat att hans funktionshinder gör att han inte kan försvåra utredningen.
23 november: Åtal väcks i Göteborgs tingsrätt. I ett beslagtaget videomaterial syns hur två fångar får sina halsar avskurna. Två män som i videon har maskerat sig med scarf och huva har av Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, bedömts att med ”extremt stor säkerhet” vara de två åtalade.
14 december: Männen döms mot sina nekanden till livstids fängelse för terroristbrott. Tingsrätten väljer att gå på åklagarens linje och döma enligt lagen om terroristbrott, snarare än brott mot folkrätten.
Straffet på livstids fängelse kritiseras av 32-åringens advokat, eftersom en skottskada i huvudet gjort att 32-åringen är funktionshindrad.
23 december: Beslut om att flytta hovrättsförhandlingarna till Stockholm. Domaren i tingsrätten blev i januari chef för Hovrätten för Västra Sverige, och därmed ansågs risk för jäv finnas.
12 januari: Åklagaren meddelar att ytterligare tre män identifierats i avrättningsvideon. Totalt är därmed sex svenskar från Göteborg identifierade. Tingsrätten häktar männen i deras frånvaro. Enligt uppgifter i sociala medier har de dödats i strid.
1 februari: Målet skulle ha prövats i hovrätten, men förhandlingen sköts upp efter begäran från 30-åringens advokat att få mer tid att granska bildbevis.
8 mars: Hovrätten planeras att starta. Särskilt rubriceringen terroristbrott anses bli en viktig fråga för prövning.