Bildens vänstra del visar Susanne Öhrn (M) som sitter vid ett bord i en inomhusmiljö, klädd i en mörk kavaj och t-shirt. Den högra delen av bilden visar en beväpnad polis i svart utrustning som står på en upplyst gångväg utanför en byggnad, omgiven av grönska och avspärrningar.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Susanne Öhrn (M), ordförande i sociala utskottet, förklara varför 14-åringen inte omhändertogs när larmet kom från fritidsgården om att han var beväpnad. Foto: SVT

Vapenlarmet om 14-åringen från fritidsgården – två dagar före handgranatsdådet

Uppdaterad
Publicerad

Den 14-årige pojken var beväpnad, enligt larmet från fritidsgården i Dalsland.

Men trots både polis- och orosanmälningar var han på fri fot.

Två dagar senare greps han av polis sedan handgranater kastats vid bostäder i Angered och Partille.

Sex pojkar som är 15 år eller yngre är misstänkta för inblandning i tre grova våldsbrott i Göteborgområdet under oktober.

Två av dem är en 14-åring och en 15-åring från Dalsland. Enligt åklagaren Åsa Nilsson är den yngre av dem misstänkt för grov allmänfarlig ödeläggelse samt grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. 15-åringen är häktad på sannolika skäl misstänkt för två fall av grov allmänfarlig ödeläggelse.

Barn och unga i kriminella gäng

Omhändertogs först efter dådet

Båda begärdes omhändertagna enligt LVU, lagen om vård av unga, av sin hemkommun så fort händelsen kom till deras kännedom.

I handlingarna framgår att den 14-årige pojken är känd av socialtjänsten sedan många år tillbaka och att han förekommit i ett stort antal utredningar hos dem. Han har tidigare varit både LVU-omhändertagen och familjehemsplacerad.

Knivbeväpnad i skolan

I orosanmälningar om pojken framgår att han tidigare hotat skolpersonal och elever samt att han varit knivbeväpnad i skolan.

I LVU-ansökan från kommunen står dessutom att pojken den 2 oktober ”varit på fritidsgården där personal sett att han haft ett vapenliknande föremål”, oklart vilket.

En fritidsledare som SVT varit i kontakt med menar i stället att andra barn berättat för personalen att pojken synts med vapen samma dag.

SVT har tagit del av en polisanmälan mot pojken upprättad den aktuella dagen på fritidsgårdens adress.

– När vi får in en orosanmälan så fattas beslut direkt om det finns ett skyddsbehov. Om det inte finns behov av omedelbara, ingripande insatser, så kan det handla om att anmälaren har andrahandsinformation som behöver utredas vidare, säger Carina Holmqvist, chef för individ- och familjeomsorg, IFO.

”LVU inte det första man tar till”

Bara två dagar senare skedde handgranatsattackerna.

– Om det inkommer en orosanmälan om att en 14-åring syns med vapen ska man agera skyndsamt både från socialtjänst och polis. Jag vet inte vad som kan ha inträffat i det aktuella fallet, Susanne Öhrn (M), ordförande i sociala utskottet och den som skickat in LVU-ansökningarna.

Borde ni inte begärt att han omhändertogs enligt LVU redan då?

– Om en ungdom ses med kniv då är det inte direkt LVU man tänker. Man måste titta på omständigheter, LVU är inte det första man tar till. Vi har andra verktyg också, säger Öhrn.

14-åringens juridiska biträde vill inte kommentera anklagelserna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Barn och unga i kriminella gäng

Mer i ämnet