Arbetsplatsombudet och brandmannen Ted Nilsson står invid en brandbil och inspekterar brandutrustning

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Det är en ganska krånglig väg att söka dispens” – hör arbetsplatsombudet Ted Nilsson berätta varför han och hans kollegor vill ha möjlighet att arbeta dygnspass efter lokala MBL-förhandlingar. Foto: SVT/Tomas Nyström

Brandförsvaret i Umeå tvingas söka dispens från dygnsvilan varje år – starkt kritiskt: ”Lever i ovisshet”

Uppdaterad
Publicerad

Räddningstjänsten i Umeåregionen har fått dispens från EU:s arbetstidsregler. Men är kritiska till att de kommer tvingas söka på nytt varje år – en process som är lång och krånglig.

– Vi lever i ovisshet. Det är så oerhört kortsiktigt och inte värdigt svensk räddningstjänst, säger Ted Nilsson, arbetsplatsombud och brandman.

Efter att EU-kommissionen uppmärksammat att kollektivavtalet, som gäller för anställda i kommuner och regioner, inte följt reglerna i EU:s arbetstidsdirektiv tvingades arbetsmarknadens parter att införa reglerna i avtalet för att Sverige inte skulle riskera böter.

Umeåregionens brandförsvar var, precis som flera andra räddningstjänster runtom i landet, kritiska till dygnsviloreglerna i arbetstidsdirektivet och ansökte om dispens.

EU-valet i Västerbotten 2024

Personalen ville fortsatt kunna arbeta dygnspass.

– Räddningstjänstens bemanning och kvalitet påverkas av detta, vilket i sin tur påverkar medborgarna, säger Ted Nilsson.

”Vi lever i ovisshet”

Arbetstidsnämnden beviljade dispensansökan från dygnsviloreglerna – ett beslut som gäller fram till oktober 2025.

Men lokalt är både arbetsgivare och arbetstagare i Umeå kritiska till dispensprocessen och att arbetstidsnämnden måste godkänna deras ansökan.

I det nya kollektivavtalet från april enades parterna om att räddningstjänsten ska få ett förenklat dispensförfarande och att en översyn av arbetstidsreglerna ska göras.

Vill förhandla lokalt

Ted Nilsson är inte nöjd med det nya kollektivavtalet och önskar att räddningstjänsten får samma regler som bland annat personliga assistenter. De går på en annan bilaga i kollektivavtalet och kan arbeta dygnspass efter lokala MBL-förhandlingar.

– Vi vill inte söka dispens nationellt. Det är en ganska krånglig väg, säger han.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, menar att det finns goda skäl att MBL-förhandling om dygnspass finns hos personliga assistenter och inte hos räddningstjänsten.

”Det kan bara användas när brukarens rättigheter annars skulle inskränkas – tex genom att en aktivitet inte kan genomföras på grund av att ett personalbyte annars skulle behövas. Typfallet är en resa utanför bostadsorten”, skriver SKR i ett mejl.

Arbetstidsdirektivet, DIspens & Arbetstidsnämnden

Efter att EU-kommissionen uppmärksammats på att kollektivavtalet, som gäller för anställda i kommuner och regioner, inte följt reglerna i EU:s arbetstidsdirektiv från 2003 tvingades arbetsmarknadens parter att införa reglerna i kollektivavtalet för att Sverige inte skulle riskera böter.

Flera yrkesgrupper, däribland räddningstjänsten, blev tvungna att ansöka om dispens från reglerna om dygnsvila via arbetstidsnämnden. Nämnden inrättades av arbetsmarknadens parter och har som uppgift att pröva övergripande och principiella frågor som rör reglerna i arbetstidsdirektivet samt beslut om just dispenser.

Källor: EU-kommissionen, Kommunal, SKR

MBL-förhandling

Principen för den allmänna förhandlingsskyldigheten enligt Medbestämmandelagen, MBL, är att en part är skyldig att ställa upp till förhandling när motparten begär det. Reglerna om förhandlingsskyldighet innebär att arbetstagarorganisationerna har medinflytande i frågor som arbetsgivaren beslutar om.

Medinflytande innebär att arbetsgivaren måste avvakta med sitt beslut tills förhandlingar genomförts med arbetstagarorganisationen. Förhandlingen ska genomföras i så god tid och på så tidigt stadium i beslutsprocessen att arbetstagarorganisationerna har en reell möjlighet att påverka beslutsunderlaget. Det är vidare viktigt att förhandlingen sker på rätt nivå i organisationen. Den ska ske där beslutet kommer att tas.

Källa: SKR

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

EU-valet i Västerbotten 2024

Mer i ämnet