I Västerbotten finns fem olösta mord som aldrig kommer att preskriberas. Ett av dessa är mordet på en 19-årig kvinna som hittades död efter en utekväll i Skellefteå 1992. Ett annat fall är ett spädbarn som hittades i Patholmsviken, Holmsund 1988. Dna-släktforskaren Peter Sjölund anser att det finns goda möjligheter att lösa det senare fallet.

Polisen lyckades aldrig fastställa barnets identitet eller vilka föräldrarna är. Under förutsättning att kroppsvävnad från barnet har sparats tror Peter Sjölund att polisen med hjälp av dna-släktforskning kan hitta föräldrarna.

– Men det krävs att de har sina rötter i områden där det går att släktforska, till exempel norra Europa. I så fall är förutsättningarna väldigt goda att hitta dem, säger han.

Bedömer etiska frågetecken

Det döda barnet var nyfött när det hittades i Patholmsviken.

– Mamman kan ha varit i en väldigt utsatt situation, barnet kanske blev till i ett sexuellt övergrepp eller vad som helst. Då är frågan om man alls ska söka efter kvinnan, funderar Peter Sjölund.

Marie Kristiansson är chef för kalla fall-gruppen i Polismyndighetens region Nord. Hon välkomnar riksdagens beslut att tillåta dna-släktforskning i brottsutredningar.

– Jag tror verkligen att det kan vara en framgångsfaktor i vissa ärenden där vi har dna men inte rätt matchning, säger hon.

Mord och grova våldtäkter prioriteras

Metoden ska få användas i utredningar gällande mord och grova våldtäkter. Den nya lagen träder i kraft i sommar. Fram till dess ska kalla fall-gruppen identifiera ärenden där dna-släktforskning kan användas.

Är spädbarnet i Patholmsviken ett sådant ärende?

– Jag vågar i dagsläget inte uttala mig om det. Men det kan absolut vara så, säger Marie Kristiansson.

Polisens region Nord väntas inledningsvis prioritera ett 20 år gammalt mord i Brattås utanför Härnösand där polisen har säkrat dna från en misstänkt gärningsman.