Till vänster: Lingonris. Till höger, forskningsledaren Jonas Fridman, en man i övre medelåldern med kort mörkt hår, fotograferad med skog i bakgrunden.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Jonas Fridman, forskningsledare på SLU Riksskogstaxeringen, om varför det görs exakt statistik om Sveriges skog, och hur många träd och lingon som faktiskt finns. Foto: Lukas Deininger/SVT

Forskare i Umeå räknar träden i skogen: ”Underlag för att utforma politiken”

Uppdaterad
Publicerad

Varje år tar Riksskogstaxeringen på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, fram exakt statistik om Sveriges skogar. Allt från träd till bär inventeras och räknas.

– Underlaget finns för att utforma skogspolitiken, miljöpolitiken och energipolitiken, säger forskningsledaren Jonas Fridman på SLU i Umeå.

För 100 år sedan startades Riksskogstaxeringen med syftet att ta reda på om det finns tillräckligt med råvaror för den då kraftigt växande skogsindustrin.

– Nu är skogen inte bara intressant som råvara utan även för den biologiska mångfalden, för klimatet och för energiförsörjningen, säger Jonas Fridman.

Klimat

Riksskogstaxeringens resultat utgör en del av Sveriges officiella statistik.

Besöker 12 000 provytor varje sommar

16 arbetslag bestående av tre personer besöker årligen 12 000 provytor som är fördelad över hela Sverige. Där mäter och inventerar de 120 000 träd.

– Vi behöver inte inventera så mycket för att säkert kunna säga hur mycket skog vi har, säger Fridman.

Det är bara 0,006 promille av den produktiva skogsmarksarealen som inventeras varje år. Vissa provytor besöks var femte år.

– Där får vi en väldig bra uppfattning hur skogen har förändrats, säger han.

Numera tas även markprover för att ta reda på hur skogen ser ut under jord. 

Tall har gått om gran

Genom arbetet har man nu kunnat upptäcka att det finns mer tall än gran i Sveriges skogar, sett till volym.

Räknar man antalet träd så toppar björken resultatlistan.

I klippet berättar forskningsledaren Jonas Fridman hur många träd och lingon det finns i skogen.

Data tas in med flygplan

Forskning har också börjat kombinera Riksskogstaxeringens data med så kallad fjärranalysinformation, det vill säga satellitbilder och laserdata som tas med flygplan.

– Kombinationen är ett väldigt kraftfullt instrument för miljöövervakning, säger Jonas Fridman.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimat

Mer i ämnet