Generaldirektören vid Försäkringskassan, Ann-Marie Begler, gick ut på DN debatt i slutet av förra året och efterlyste en ansvarstagande läkarkår.

”Om en patient nekas läkarintyg, är det idag alldeles för enkelt att bara gå vidare till nästa läkare”, skrev hon bland annat.

Myndigheten menar att läkarnas och samhällets ”inställning till sjukskrivning är viktig”.

– Oj. Jag vet inte om Försäkringskassan har sett någon slags glidning men jag kan konstatera att det är oerhört komplext. Jag menar, jag ser ju inte på mig själv som en myndighetsperson utan är ju den som ska hjälpa människor tillbaka till hälsa, säger Pia Dellson som är cancerläkare, psykiater och författare.

Ifrågasätter om läkare ska bedöma

Hon har själv blivit utmattad och skrev en bok om det. Hon ger istället exempel påhur hon ser att samhället förändrats över tid.

– När jag började som onkolog skrev jag ett läkarintyg för någon med bröstcancer på tio sekunder och det ifrågasattes aldrig. I dag måste man skriva väldigt detaljerade intyg vilket i sig tar mycket tid, konstaterar hon.'

Pia Dellson frågar sig om det över huvud taget egentligen är läkare som ska bedöma arbetsförmågan.

– Kanske är det bättre om en arbetsterapeut är med och gör bedömningen. De tittar på hur patienten utför olika uppgifter, vilket ger en tydligare bild av funktionsförmågan.

Vet lite om hjärnan

Dellson tror det är svårt att hitta en syndabock eller förklaring till ökningen av stressrelaterade sjukkdomar. Hon pekar istället på att det handlar om tre olika nivår: individen, organisationen och samhället.

– Ofta läggs ansvaret på individen men det handlar ju också om hur arbete organiseras och vad som förväntas av oss i samhället.

Hon konstaterar att det bara är individen som ytterst kan ta ansvaret för att säga stopp och sätta hälsan främst, men att människor idag saknar verktygen.

– Hur många vet hur deras hjärna faktiskt fungerar eller vad den klarar av? Hur många vet hur man skapar balans mellan aktivitet och vila? Jag vill nog hävda att de flesta nästan inte vet något alls om vår hjärna.

Hjärnkunskap i skolan?

Vad vi alla skulle behöva är alltså grundläggande kunskap så att vi kan utarbeta bra strategier när vi utsätts för stress.

Borde vi ha hjärnkunskap på schemat i skolan?

– Det är ett jättebra förslag till skolämne som skulle kunna innehålla fakta och övningar, säger Dellson och före slår flera frågeställningar som skulle kunna ingå:

• Hur lär jag mig bäst?
• Hur ska jag träna hjärnan för att få bättre minne och vilka förutsättningar behöver min hjärna för att koncentrera sig?
• Hur mycket sömn behöver min hjärna och hur förbereder jag mig bäst för att hjärnan ska sova bra under natten? H
• Hur vet jag när den får för mycket stimulans och hur gör jag då för att varva ner den?

– I dagens moderna samhälle vilket bygger så mycket på intellektuell verksamhet är det här ovärderliga kunskaper, säger Pia Dellson.