Kajsa Berggren, länsstyrelsen Västerbotten står framför en park med gröna träd och buskar i bakgrunden. I det övre vänstra hörnet syns en röd fyrsiffrig räknare med numret ”321”.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Fler som vill odla och en kvarn – Kajsa Berggren, chef på Länsstyrelsens landsbygdsenhet listar vad som krävs för att öka livsmedelsförsörjningen. Foto: Frida Wengberg/SVT

Länsstyrelsen om Västerbottens beredskap: ”Mer mat måste produceras här”

Publicerad

Mjölk och ost finns det gott om. Men det mesta av det länsborna äter måste transporteras hit och det gör livsmedelsberedskapen skör.

– Vi måste jobba för att mer mat ska produceras här, säger Kajsa Berggren, chef på Länsstyrelsens landsbygdsenhet.

Livsmedelsberedskap handlar om att se till att det finns mat och vatten om det blir kris eller krig. I dag är det bara mejeriprodukter som Västerbottens län är självförsörjande på. Det finns också gott om viltkött och bär. Det spannmål som odlas blir främst djurfoder idag.

– Vi skulle kunna bli självförsörjande även på potatis och grönsaker. Hade vi haft en kvarn hade vi kunnat göra mer mat. Det finns kliv att ta, säger Kajsa Berggren.

Kompensationsstödet räcker inte

Förutom klimatet och en kortare odlingssäsong är utmaningen att få folk att vilja driva företag. Det är svårt att få en lönsamhet och det kompensationsstöd som finns via staten och EU räcker inte menar Kajsa Berggren.

– Det behövs mer ekonomiskt stöd från myndigheterna, säger Kajsa Berggren.

Länsstyrelsen och Region Västerbotten är två myndigheter som arbetar för att öka livsmedelsberedskapen. Bland annat genom att få fler att köpa lokalproducerad mat och stötta företagen. Men även privatpersoner bör se över sin beredskap.

– Det är en sak att ha livsmedel så du klarar dig i två veckor, men fler skulle även kunna odla mer egen mat i det lilla, potatis till exempel, säger hon.

Tonar ner utsattheten i norr

När Sveriges beredskap för att försörja befolkningen i olika delar av landet nyligen diskuterades beskrevs de norra delarna som mest utsatta. I Sveriges radios podd ”Gräns” nämndes att folk i värsta fall skulle behöva flyttas till ställen där det var lättare att försörja dem med mat.

Kajsa Berggren tonar ner den norrländska utsattheten.

– Fungerar inte transporterna? Ja, då har vi jägare, vilt och fisk. Många har bär i frysen. Jag skriver inte under på att det är vi norrlänningar som kommer ha det sämst, säger Kajsa Berggren.

Beredskapsveckan: Hur förbereder du ditt matförråd inför en kris?

Anna Brunned • Salt och socker är det viktigaste, lika som vinäger och ättika i vårt skafferi. Har även en anteckning på insidan av skafferiet som beskriver recepten för inläggningar, saltlake mm. Allt för att minnas även när strömmen gått.

Pinnat inlägg

Matföråd i kristider – hur tänker du?

Livsmedelsberedskapen i Västerbotten är skör. Mjölk och ost finns det gott om – men det mesta av det länsborna äter måste transporteras hit. Hur tänker du kring ditt eget matförråd i kris?

Berätta för oss i chatten.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Umeåbor om krisberedskap:"Varenda dag är en kris"

Motståndskraften hos befolkningen vid en eventuell kris behöver stärkas – det menar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Umeåbor som SVT Nyheter pratat tror inte att svenskar är så bra förberedda.

– Vi är för bekväma i vardagen, säger Jasmin Forsten.

Sandra • Har man utrymme till övers i frysen eller frysboxen så är det en bra idé att frysa in vatten i petflaskor. Dels har man extra vatten för nödsituationer, men vattnet hjälper också att hålla frysen kall utifall strömmen går. Kom ihåg bara att fylla flaskorna till två tredjedelar och inte hela vägen, annars riskerar de spricka när vattnet fryser och sväller.

Anna • Har beredskapsgrejer som radio, ljus, stormkök. Saknas sovsäckar. Med maten har vi sådant som man äter annars, konserver med ärtsoppa, pasta och tomatsåser, nudlar, nötter och frön. Då äter man från det sedan ersätter man när det ätits upp och bäst före datumen förbättras.

Sandra • Istället för en större krislåda har jag tre mindre.
En som innehåller prylar: ficklampa, stormkök, nödradio, värmeljus etc.
En låda för hygien: schampo, tvål, tandkräm, bindor och trosskydd, ev läkemedel etc.
Och sist men inte minst en låda för mat som går att förvara i rumstemperatur.
Det gör det enklare att överskåda vad jag har och enklare att söka igenom när det väl behövs. Krislådan med mat är det mest basala som enkelt kan tas med om jag måste utrymma hemmet snabbt, i köket förvarar jag fler torrvaror som går att användas vid kris i första hand.

Boost • Ser alltid till att det finns extra hemma av allt som vi behöver, fyller på när det är extrapris. Handlar så mycket från närområdet som möjligt och fryser in, torkar eller konserverar om det behövs.
Tryggt och bra att veta att man har allt hemma om oväder, sjukdom eller nåt annat inträffar så man är lite låst hemmavid.

Martita • Har bunkrat pasta och snabbnudlar och frysen är full. Gott om ljus. Rena hinkar finns till vatten, har en bäck nära mig. Har grill och en påse kol.
Annars är det inte så mycket mer tyvärr. Borde skaffa en vevradio, ha lite konserver och ett Trangia med rödsprit.

Juli • Vi odlar sallad och örter i krukor i fönstret, det funkar året om. Frön får vi från plantorna som vi har ute i pallkrage på sommaren och odlingsjorden finns alltid i en påse av i källarförrådet, det är kompostblandad jord från pallkragsodlingen vi tar in till vintern. Extra gödsel behövs inte, vi vattnar från akvariet (vid vattenbyte) och det vattnet som inte behövs just då sparas i en dunk. Akvariet har en uppsättning som klarar sig utan el, det är bara lampan som kräver ström och den kan tas från en powerbank.
I matförrådet har vi alltid knäckebröd, konserverade grönsaker och bönor samt torkat kött, pulvermos, te, pulverkaffe och pulver till varm choklad samt lite godis. Plus dunkar med vatten. Tror vi skulle klara oss ganska bra i en månad på det vi har i förrådet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.