Idag kan man få vänta ett år på spermier och två år på ägg i norra Sverige.
Den nya lagen som träder i kraft vid årsskiftet väntas öka köerna ytterligare. Då blir det tillåtet med så kallad dubbeldonation, det vill säga att en mottagare kan få både ett ägg och spermier från donatorer, utan att själv ha genetisk koppling till barnet. Idag måste minst en av föräldrarna ha det.
Dessutom blir det möjligt att genomföra IVF-behandlingar på fler ställen än bara på universitetssjukhus.
Två veckors hormonbehandling
Idag får en kvinna max vara 40 år gammal för att få sin IVF-behandling bekostad av landstingen, men med de långa väntetiderna finns risken att allt fler kvinnor hinner passera åldersgränsen under väntetiden. Då tvingas paret betala behandlingen själva.
En äggdonation kräver två veckors hormonbehandling och ett fysiskt ingrepp där äggen plockas ut. Den donerande kvinnan får genomgå samma typ av förberedande behandling som den kvinna som ska göra IVF-behandlingen.
– Om man jämför med männens insats så är det betydligt mer omfattande, säger Nils-Gunnar Solensten, specialistläkare vid Livio, den klinik som i dagsläget är den enda klinik som genomför IVF-behandlingar för de fyra nordligaste länen.
”Om de kunde se lyckan”
En donator får ge upphov till barn i totalt sex familjer, plus syskon inom dessa familjer.
– Jag brukar säga till donatorerna som gjort behandlingen att jag önskar de kunde se den lycka man ser i mottagarnas ögon den dagen man serverar embryot, säger Nils-Göran Solensten, specialistläkare vid Livio,
Detta innebär nya lagen
- Assisterad befruktning med enbart donerade könceller blir tillåtet. Idag måste minst en av föräldrarna ha en genetisk koppling till barnet.
- Det blir tillåtet att utföra befruktning utanför kroppen på andra vårdinrättningar än universitetssjukhus.
- Man utgår från det juridiska könet föräldern tillhör efter könsbyte. Det innebär att en juridisk man blir därför far trots att han själv fött barnet och en juridisk kvinna som varit man och bidragit med spermier blir mor.