– Vi byter ut saker för att det är fel färg eller mode, säger Helena Johansson som är sektionschef för hushållsavfall vid avfallsbolaget Vakin.

Via bland andra återvinningscentralerna skänks många saker till second hand i Umeå, en del skänks direkt till butikerna. Mycket av det som kommer in säljs, men Returbutiken i Umeå har märkt en trist trend. 

– Vi är väldigt nöjda med att Umeåborna är så generösa, men vi ser att vi säljer något mindre än vi får in. För få köper, säger Katarina Bromark som är arbetsledare på Returbutiken vid Gimonäs.

Tvingas kasta användbara grejer

Det innebär att butiken tvingas kasta fullt gångbara gåvor. Samma sak händer på Myrorna när det gäller möbler.

– Oftast drar vi först ner priset en aning. Går det inte att sälja i slutändan är det tyvärr så att det hamnar till destruktion, säger Christer Liljegren, butikschef i Umeå.

Kläder och andra prylar som inte blir sålda skickar butiken på export eller till andra butiker för en chans till försäljning.

Det kommer in allt möjligt till bägge butikerna – möbler, kläder, hushållsartiklar, ibland helt oanvända saker.

– Ibland får vi in saker som är i nyskick, inte ens uppackade. Det är absolut ett tecken på överkonsumtion i samhället.

Konsumtionen ökar

Konsumtionen i landet fortsätter att öka även om ökningstakten minskade från 2017 till 2018. Det visar den senaste rapporten från Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet. Faktum är att konsumtionen i landet ökat de senaste 20 åren.

Även om svenskarnas livsstil går mot mer miljömedvetenhet så är konsumtionsnivån fortsatt ohållbar. Enligt Världsnaturfondens rapport Living Planet 2018 så konsumerar svenskar fyra gånger mer än vad planeten egentligen tål.

Bara i Umeå slänger varje person i snitt 450 kilo avfall varje år – ohållbart mycket tycker Helena Johansson vid avfallsbolaget Vakin.

– Vi borde nog alla fundera en sväng innan vi köper nytt om det inte redan finns på andrahandsmarknaden, säger hon.