När regionerna köper adhd-utredningar av privata aktörer står det utskrivet hur en utredning ska se ut. Regionernas instruktioner följer de nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen.
– En signal vi fick berättat för oss när vi började arbeta med riktlinjerna var att det var viktigt att poängtera att man måste ha en bred ansats när man gör en utredning, Vi fick berättat för oss att det förekommer att vissa privata aktörer kanske gör en väldigt begränsad utredning, säger Sofia von Malortie, tillförordnad enhetschef på enheten för nationella riktlinjer på Socialstyrelsen.
Ansvaret ligger på vårdnadshavaren
Gör du en utredning via en privat klinik och betalar för den själv finns det inga garantier eller krav på att kliniken följer de nationella riktlinjerna.
– Den risken finns. Men man kan ta med sig riktlinjerna och säga att det är så här Socialstyrelsen säger att man ska arbeta, säger Sofia von Malortie.
Regionerna har också upprättat ett kunskapsstöd för de som gör utredningar som baserar sig på de nationella riktlinjerna men är mera detaljerad.
Hör Sofia von Malortie från Socialstyrelsen svara på tre frågor om adhd-utredningar hos privata kliniker i klippet ovan.
hur ser riktlinjerna för ADHD-utredningar ut?
Utredningen ska anpassas enligt individens behov, det vill säga hur komplexa problem individen har.
Ska ha en bred diagnostisk ansats, det vill säga se på huruvida individens symtom beror på en eller fler sjukdomar, funktionsnedsättningar eller genetiska syndrom, eller på en svår psykosocial situation.
Utföras av personal med adekvat kompetens och erfarenhet, minst en läkare och en psykolog.
Involvera fler professioner vid behov, t.ex. logoped ifall man också misstänker språkstörning.
Inkludera en funktions- och aktivitetsbedömning där man kartlägger styrkor och svårigheter och identifierar lämpliga insatser.
Leda till en åtgärdsplan oavsett diagnos.
Källa: Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism, 2022