Flera missade larm av polisen – nya larmorganisationen inte utvärderad

Uppdaterad
Publicerad

Kalix, Skanstull och nu senast Härnösand. Det är några fall med dödlig utgång där polisen dröjt efter larm. Nu riktas ny kritik mot polisens nya larmorganisation som infördes för fem år sedan.

Kritiken kan sammanfattas med orden för stort, för dyrt och för långt bort.

Polisens 21 ledningscentraler blev sju vid omorganisationen 2015. Mest påtaglig är förändringen i norr, polispatrullerna i mer än halva Sverige styrs från Umeå där resurser och larm prioriteras på distans.

Larmhaveriet

Om det blev bra eller dåligt har ännu inte utvärderats av polismyndigheten.

– Nej det är så klart allvarligt. Det är hjärtat i vår verksamhet att ta emot inkommande samtal från människor i kris och om olyckor, så det är givetvis viktigt hur den verksamheten fungerar, säger huvudskyddsombudet vid polisen, Patrik Danielsson.

Flera uppmärksammade fall

SVT har ställt samman några uppmärksammade fall där polisen dröjt med att rycka ut.

Kalix 2019: En granne larmar om pågående misshandel i en lägenhet. Det hade hörts skrik. Möbler kastades runt. Den närmaste patrullen var upptagen och prioriterades inte om. Uppdraget gick till en patrull från Boden åtta mil bort. När polisen anlände efter en timme och en kvart fann de en livlös 25-årig kvinna som strypts till döds.

Skanstull 2019: Vid ett larm från en adress vid Skanstull i Stockholm dröjde polisen två timmar. En granne hade larmat om skrik och en kniv som kastats ut från en lägenhet. När polisen anlände påträffade de en 50-årig kvinna som dödats med kniv.

Härnösand 2020: Ung kvinna ringer och larmar om en knivbeväpnad man i lägenheten. Hon vädjar om omedelbar hjälp men polisen anländer först efter en timme och 30 minuter. Den unga kvinnan är då utsatt för en pågående våldtäkt och hennes vän ligger döende på toaletten efter att ha stuckits ned med kniv.

Bristande lokalkännedom

I Härnösandsfallet hade polisens larmcentral svårigheter att lokalisera adressen. Långa avstånd och bristande lokalkännedom är en svaghet med de nya larmcentralerna som lyfts fram av poliser som SVT talat med. Patruller skickas fel, eller inte alls.

Tidvis har även personalomsättningen på larmcentralerna varit hög. Patrik Danielsson menar också att det är ett bekymmer att de erfarna poliserna i allt högre utsträckning bytts ut mot civilanställd personal.

– Det ser jag som en allvarlig brist eftersom de erfarna poliserna själva har jobbat i fält, och det är en viktig kunskap att ha med sig för att kunna fatta rätt beslut i stressade situationer, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Larmhaveriet

Mer i ämnet