Det var en tidig söndagsmorgon i maj 2020 som en ung kvinna två gånger larmade polisen om pågående våldshandlingar i en lägenhet i Härnösand.
Inte förrän efter omkring en och en halv timme dök den första polispatrullen upp på platsen. Då hade en 19-årig man huggits till döds, och den larmande kvinnan våldtagits grovt två gånger.
Misstänkt tjänstefel
I efterspelet inleddes en förundersökning mot två befäl och en larmoperatör vid polisens regionledningscentral för misstänkta tjänstefel i samband med hanterandet av larmet. De två befälen friades snart från misstankar, men operatören utreddes under drygt ett års tid för tjänstefel.
I mitten av december 2021 kom så beskedet att Åklagarmyndighetens avdelning för särskilda utredningar lagt ner förundersökningen även mot den enskilde operatören.
”Vi har påverkats starkt”
Nu kommenterar polismyndigheten för första gången ärendet efter beslutet om att det inte blir något rättsligt efterspel av det så kallade larmhaveriet i Härnösand.
– Självklart påverkas vi också starkt av en sådan här fruktansvärt tragisk händelse, säger Michael Liljenberg, chef för de vakthavande befälen vid polisens regionledningscentral (RLC) i Umeå.
– Men det är aldrig en enskild operatör som beslutar om vi ska åka ut på ett larm eller inte. Vi jobbar i team, med bland annat två RLC-befäl och ett vakthavande befäl som är överordnade operatörerna. Det är befälen som slutligen gör bedömningarna. Det är värt att poängtera.
”Enorm respekt för de anhöriga”
Händelsen har tagit hårt även på RLC:s personal. Två av dem som jobbade vid tillfället för Härnösandshändelsen har slutat, och flera har fått hjälp med stöd och rehabiliteringsåtgärder för att bearbeta det hela.
– Men vi har ju en enormt djup respekt för de anhöriga också i det här, säger Michael Liljenberg.
Så här i efterhand: Borde det ändå inte vara självklart för er att åka på ett sådant här larm?
– Med facit i hand, så självklart.
Hör Michael Liljenberg berätta om polisen har utvärderat händelsen och förbättrat sina rutiner i klippet här ovan.