När Deeqa var hon fyra år blev hon könsstympad, hennes underliv blev hopsytt. Ingreppet minns hon tydligt.
– Hon använde rakblad. Jag fick ingen bedövning, ingenting. Det gjorde ont. Du kan förstå vilken smärta det var utan bedövning, berättar Deeqa Xuseen.
Svår förlossning
Då hon för två år sedan skulle föda barn uppstod svåra problem.
– Jag var oerhört trött och förlorade mycket blod. Hela kroppen blev vit. Doktorn sa till mig att jag måste få blodtransfusion. De gav mig fyra påsar, berättar Deeqa Xuseen.
Lång eftervård
– Det var väldigt svårt för mig vid förlossningen. Jag förstår inte varför de inte undersökte mig innan barnet kom. Jag sa till barnmorskan att jag var könsstympad. Men ingen kunde förklara någonting. Det var bara att vänta tills babyn ville komma ut och se vad som händer, säger Deeqa Xuseen.
Efter sju dagars eftervård på Örnsköldsviks sjukhus så fick Deeqa åka hem med sin dotter.
Vill stoppa stympningarna
I Sverige är alla former av kvinnlig omskärelse förbjudna sedan 1982.
– Om jag hade stannat i Somalia så hade jag trott att könsstympning var normalt. Men nu går jag i skolan och jag har fått utbildning. Det gör att jag förstår vad som inte är bra. Doktorn förklarade för mig att könsstympning är likvärdigt med att skära bort näsan, säger Deeqa Xuseen.
Orsakar dödsfall
Deeqa vill att all könsstympning ska upphöra. Förutom smärta och svåra förlossningar orsakar ingreppen många dödsfall i Somalia, berättar hon.
– Det är väldigt svårt. Jag vill stoppa könsstympning. Det är 2017 nu och jag hoppas att mina föräldrar och mormor slutar, säger Deeqa Xuseen.
Fakta
Fler än två miljoner flickor i åldrarna 4-11 år könsstympas varje år.
Det finns fyra typer av ingrepp, i ett skärs klitoris och de inre blygdläpparna bort. Vid mer omfattande ingrepp skärs även de yttre blygdläpparna bort.
Källa: Unicef