Deeqa och hennes dotter trivs på öppna asylförskolan i Kramfors Foto: SVT

Svår förlossning efter könsstympning

Uppdaterad
Publicerad

I Sverige uppskattas tiotusentals kvinnor vara könsstympade. En av dem som drabbats är Deeqa Xuseen i Kramfors. Hon fick svåra problem när hon skulle föda sin dotter. Nu vill hon ha ett slut på könsstympning.

När Deeqa var hon fyra år blev hon könsstympad, hennes underliv blev hopsytt. Ingreppet minns hon tydligt.

– Hon använde rakblad. Jag fick ingen bedövning, ingenting. Det gjorde ont. Du kan förstå vilken smärta det var utan bedövning, berättar Deeqa Xuseen.

Kvinnlig könsstympning

Svår förlossning

Då hon för två år sedan skulle föda barn uppstod svåra problem.

– Jag var oerhört trött och förlorade mycket blod. Hela kroppen blev vit. Doktorn sa till mig att jag måste få blodtransfusion. De gav mig fyra påsar, berättar Deeqa Xuseen.

Lång eftervård

– Det var väldigt svårt för mig vid förlossningen. Jag förstår inte varför de inte undersökte mig innan barnet kom. Jag sa till barnmorskan att jag var könsstympad. Men ingen kunde förklara någonting. Det var bara att vänta tills babyn ville komma ut och se vad som händer, säger Deeqa Xuseen.

Efter sju dagars eftervård på Örnsköldsviks sjukhus så fick Deeqa  åka hem med sin dotter.

Vill stoppa stympningarna

I Sverige är alla former av kvinnlig omskärelse förbjudna sedan 1982.

– Om jag hade stannat i Somalia så hade jag trott att könsstympning var normalt. Men nu går jag i skolan och jag har fått utbildning. Det gör att jag förstår vad som inte är bra. Doktorn förklarade för mig att könsstympning är likvärdigt med att skära bort näsan, säger Deeqa Xuseen.

Orsakar dödsfall

Deeqa vill att all könsstympning ska upphöra. Förutom smärta och svåra förlossningar orsakar ingreppen många dödsfall i Somalia, berättar hon.

– Det är väldigt svårt. Jag vill stoppa könsstympning. Det är 2017 nu och jag hoppas att mina föräldrar och mormor slutar, säger Deeqa Xuseen.

Fakta

Fler än två miljoner flickor i åldrarna 4-11 år könsstympas varje år.

Det finns fyra typer av ingrepp, i ett skärs klitoris och de inre blygdläpparna bort. Vid mer omfattande ingrepp skärs även de yttre blygdläpparna bort.

Källa: Unicef

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kvinnlig könsstympning

Mer i ämnet