– Jag vägrar ge upp kampen för upprättelse. Jag har inte vikt ner mig förut och tänker inte göra det nu heller. Men visst är det jobbigt. Man känner att orken håller på att rinna ur en, säger han till SVT.

Vi har berättat om fallet tidigare: Kennet Elfving från Berge norr om Härnösand fick diagnosen spottkörtelcancer, en allvarlig cancerform som kräver operation.

Ansiktet förlamades

Vid ingreppet skars ansiktsnerven av och hela högra ansiktshalvan förlamades.

Efter operationen konstaterades det att Kennet i stället hade lymfom, en lindrigare form av cancer som botas med cellgifter och strålning och där operation inte behövts.

Men sjukhusets interna utredning av händelsen visar att inget fel gjordes, eftersom man agerade efter den diagnos som ställts. Och då man trodde att det handlade om en allvarlig cancerform med hög dödlighet ville man inte ta några risker.

Ingen ersättning

Och eftersom sjukvården konstaterat att man gjorde det man trodde var rätt vid tidpunkten, får Kennet heller ingen ersättning från Patientförsäkringen.

– Jag är mycket besviken. Besviken över att inte sjukvården tar sitt ansvar när det blivit fel, för det får jag göra när jag gjort fel i olika sammanhang. Och jag är besviken över att jag inte får något erkännande och någon ersättning när jag kommit i kläm på det här sättet.

Full förståelse

Magnus Wahlgren, överläkare och tumörsektionsansvarig på öron-näsa-halskliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå där operationen gjordes, säger att han har full förståelse för Kennets situation och hans upplevelse av den.

– Jag skulle inte vilja ha en ansiktsförlamning, och skulle jag ha fått det skulle jag förstås fundera väldigt mycket över det hela om jag visste att operationen inte hade behövt göras. Det är hemskt och förfärligt det som hänt, och jag tycker att patienter i den här situationen borde kunna få ersättning, säger han.

”Moment 22”

– Hade vi vetat det vi visste efter operationen, hade den aldrig gjorts. Men vi kunde ju inte ställa en säker diagnos förrän efter det att vi gjorde operationen. Vi kunde inte ta vävnadsprover på tumören förrän vi tagit ut den med tanke på risken för spridning av cancercellerna. Vi trodde ju att det handlade om en cancerform med hög dödlighet. Så det blir ju ett slags moment 22-resonemang kring det hela, fortsätter Magnus Wahlgren.

Efter sjukvårdens egen utredning av fallet har nu en Lex Mariaanmälan gjorts till Socialstyrelsen av universitetssjukhusets ledning.

Men: någon ersättning från Patientförsäkringen blir det alltså inte för Kennet Elfving.

Inte för komplikationer

Lena Mansnerus som är utredningschef på Patientförsäkringen LÖF hänvisar till regelverket i patientskadelagen, där det står skriver att en patient som behandlats på ett sätt man trodde var rätt vid tidpunkten inte har rätt till ersättning.

– Det är ingen komplikationsförsäkring. Var det man gjorde rätt vid det tillfälle som man gjorde det, så medger regelverket ingen ersättning, säger Lena Mansnerus.

SVT: Men diagnosen var ju felaktig? Och det står ju i lagtexten att patienten har rätt till ersättning om fel diagnos ställts?

– Det spelar ingen roll om det inte fanns möjlighet att ställa diagnosen på något annat sätt, om det inte fanns någon annan möjlighet, och om allt vid tidpunkten för operationen pekade åt ett visst håll. Att det inte fanns någon anledning att tro något annat.

Plastikoperation

SVT: Men patienter som kommer i kläm på det här sättet – borde de inte få ersättning ändå?

– Inte som reglerna är utformade i dag. Människor kan tyvärr komma till skada, till nytta för det stora flertalet. Men om sjukvården gjorde det man trodde var rätt då, för att rädda en patients liv, så täcker inte försäkringen komplikationer eller biverkningar som uppstår.

Kennet Elfving har opererats plastikkirurgiskt, i försök att i viss mån återställa hans ansikte. Men det har inte gått som han hoppats.

– Jag kan fortfarande inte blinka med ena ögat. Och jag biter mig hela tiden i läppen. Och så är det ju det utseendemässiga förstås, säger han och suckar.

Inget skyddsnät

En konsensus av det här fallet är att sjukvården inte alltid vet vad den gör – alla prover kan inte analyseras med 100-procentig säkerhet, och i bland görs operationer för säkerhets skull för att rädda patienters liv.

Men det kan få allvarliga konsekvenser med betydande men för patienten, som i Kennet Elfvings fall. Och då finns inget skyddsnät.

– Så skulle man kunna sammanfatta det, säger överläkare Magnus Wahlgren.

Högre instans

Men Kennet Elfving har inte helt gett upp. Han har, via omvägar, fått kännedom om möjligheten om att överklaga Patientförsäkringens nekande besked om ersättning till Patientskadenämnden, en högre instans bland annat bestående av jurister.

Patientskadenämnden ändrar formellt inte Patientförsäkringens beslut, men kan på patientens begäran ge rådgivande yttranden som i praktiken alltid hörsammas. Om Patientsskadenämnden till skillnad från Patientförsäkringen anser att patienten bör få ersättning, så blir det alltid ersättning.

Fallet upp i Uppdrag granskning

I tio procent av fallen som går vidare till nämnden ändras besluten till patientens fördel.

– Jag ger inte upp. Men det är jobbigt, det är det. Speciellt att bli så negligerad som jag blivit. Kommunikationen från sjukhuset har varit i stort sett obefintlig. Det är nästan det värsta tycker jag. Att en patient kan komma i kläm så här, och sedan kommer man fram till att inget fel har begåtts i vården, och att det inte blir någon ersättning. Punkt slut bara, säger Kennet med tjock röst.

Se ett längre inslag om fallet Kennet i onsdagskvällens sändningar, och i Uppdrag granskning klockan 20.00 på onsdagskvällen i SVT1.