Utredningen som lämnats över till övergångsregeringen föreslår att staten bör få hela ansvaret för den personliga assistansen. Det innebär att personer under 16 år och har en psykisk funktionsnedsättning inte längre ska omfattas av personlig assistans. Den ska ersättas av insatsen förebyggande pedagogiskt stöd.
– Jag ser det som en stor katastrof, det går inte beskriva något annat. Man monterar isär något viktigt, det känns som att man har hittat på en massa saker för att få det att inte fungera, säger Ann-Louise Magnusson.
Barn drabbas värst
Ann-Louise Magnusson menar att barnen är de som drabbas hårdast om de föreslagna förändringarna skulle inrättas.
– För barn kommer assistansen att brista, de säger att man ska ersätta det men inte med något likvärdigt, men inte med vad. Det är lika många tolkningar som det finns kommuner, det är som när djävulen läser bibeln, säger hon.
”De bara förvarar folk”
Folk kommer att hamna på institutioner i slutändan, menar Ann-Louise.
– Om man hade haft institutioner som fungerar så hade jag inte sagt något, men så är det inte, de bara förvarar folk där. Jag själv har arbetat på gruppbostäder i 25 år och vet vad man gör och inte gör där. Sätter man den här gruppen på en institution så drar det bara pengar, säger Ann-Louise Magnusson.
Fakta: Detta har hänt
2016: Försäkringskassan uppmanas av regeringen att bidra till att bryta kostnadsutvecklingen för den statliga assistansersättningen.
Försäkringskassan blir strängare i sin regeltillämpning, med stöd av tidigare domar i Högsta förvaltningsdomstolen. Det innebär bland annat att sondmatning inte ses som ett grundläggande behov som ger rätt till assistans.
Maj 2016: Regeringen tillsätter LSS-utredningen, med uppdrag att föreslå besparingar inom assistansersättningen. I direktivet konstateras att kostnaderna ökat med 16 miljarder kronor på tio år.
Juli/augusti 2017: Utredaren, riksdagsledamoten Desirée Pethreus (KD), ber att få sluta. Till ny utredare utses Gunilla Malmborg.
Oktober 2017: Försäkringskassan varnar för att tusentals personer med personlig assistans kan få färre stödtimmar efter en ny dom i Högsta förvaltningsdomstolen.
November 2017: Regeringen presenterar ett åtgärdspaket med syfte att dämpa effekterna av tidigare vägledande domar. Innebär bland annat frysning av de omprövningar av rätt till assistans som normalt görs vartannat år. Tillämpning av assistenters väntetid och beredskap återställs.
December 2017: Socialstyrelsen rapporterar att barn i högre grad än vuxna påverkats negativt av Försäkringskassans strängare tillämpning av reglerna.
December 2017: Försäkringskassan rapporterar att en kraftigt växande andel får avslag på ansökan om statlig assistansersättning.
Februari 2018: Utkast till utredningsförslag läcker. Enligt arbetsmaterialet, som refereras i medier, ska funktionshindrade barn under tolv år inte längre få personlig assistans utan andra former av stöd.
Mars 2018: Lena Hallengren (S) efterträder Åsa Regnér (S) som ansvarig minister för bland annat funktionshindrades rättigheter.
April 2018: Högsta förvaltningsdomstolen slår fast att sondmatning kan ge rätt till assistans.
Maj 2018: Utredningen får ändrade direktiv: Besparingar behöver inte längre föreslås.
Oktober 2018: Nytt utkast till utredningsförslag läcker. Utredningen sägs bland annat föreslå en schablon för alla med assistansersättning på 15 timmar i veckan, utöver tiden för att få hjälp med grundläggande behov.
December 2018: Övergångsregeringen lovar lagändring som gör klart att hjälp med andning och sondmatning ska räknas som grundläggande behov i bedömningen av personlig assistans.
10 januari 2019: Betänkandet överlämnas till övergångsregeringens Lena Hallengren.
Källa: TT