Den nya lagen som klubbades igenom i riksdagen under onsdagen har varit på gång i flera år. Och under den tiden har polisen kunnat förbereda sig på att börja kunna använda det nya verktyget.
– Vi har gått igenom alla gamla mord i vår region för att se vilka som är mest lämpliga att använda metoden på, säger Pontus Fälldin, chef för utredningsenheten – där kalla fallgruppen ingår – i polisens region nord.
Dna-släktforskaren Peter Sjölund från Härnösand som 2020 hjälpte polisen att lösa det dittills ouppklarade dubbelmordet i Linköping är också redo att än en gång bidra med sina expertkunskaper.
”Kan inte bli fel”
Riskerna med att använda verktyget i brottsutredningar ur ett integritetsperspektiv är minimala, menar han.
– Det kan inte leda till fel person. Antingen leder det till gärningspersonen – eller till ingen alls, säger Peter Sjölund till SVT.
Dubbelmordet i Brattås 2005 har prio ett, även nationellt. Och det finns fler kalla fall i Västernorrland som skulle kunna bli aktuella på sikt.
Men det betyder inte att gamla ”cold cases” för den skull kommer att kunna klaras upp på löpande band.
Två kriterier
För att dna-släktforskning ska kunna bli aktuell för att lösa ouppklarade mord och grova våldtäkter krävs:
• Dna-fynd av ”utredningsbar kvalitet”, på offret eller på brottsplatsen
• Att personen kommer från ett land där man kan dna-släktforska, med hänsyn till integritetslagstiftning med mera.
Se och hör Pontus Fälldin och Peter Sjölund om vad som händer närmast i frågan.