Att ofta tvingas flytta mellan olika kommuner drabbar barnen enligt regeringens utredare Foto: Erik Mårtensson, TT

Regeringsutredare: Social dumpning strider mot lagen

Uppdaterad
Publicerad

Att uppmana socialt utsatta att flytta trots att de inte vill, eller ställa en flytt som villkor för ekonomiskt stöd kallas för social dumpning. Det här strider mot lagen menar nu regeringens utredare.

Sollefteås kommunalråd Johan Andersson (C) var med och tog initiativet till en uppvaktning av civilminister Lena Micko (S) i vintras – en uppvaktning som ledde fram till regeringens utredning. Hör Johan Anderssons kommentar till beskedet här.

Social dumpning, när kommuner uppmanar, eller hjälper, bostadslösa invånare att flytta till en annan kommun är något som blivit vanligare i Sverige. Att socialt utsatta flyttar sker ibland även för att hemkommunen helt enkelt inte agerar och erbjuder hjälp.

De kommuner där dessa personer hamnar är oftast fattiga kommuner där det finns tomma lägenheter.

Social dumpning

I Västernorrland har Kramfors och Sollefteå kommuner drabbats av detta och företrädare har även gjort regeringen uppmärksam på fenomenet. I februari gav regeringen statskontoret i uppdrag att kartlägga den sociala dumpningen, eller ”aktiv medverkan” som Statskontorets utredare valt att kalla det.

Slår fast att det förekommer

Statskontorets utredare har nu presenterat sin utredning och några förslag till åtgärder. Det konstateras i utredningen att 63 procent av de tillfrågade kommunerna tagit emot nya invånare som har fått hjälp av socialtjänsten i sin tidigare hemkommun med att ordna bostad i den nya kommunen.

Utredarna konstaterar också att det vanligaste är att den kommun som tar emot nya invånare som har behov av ekonomisk hjälp har låga skatteinkomster och hög arbetslöshet.

Sämre bostäder

De bostäder som de nyinflyttade får genom ”aktiv medverkan” är inte direkt på Solsidan. De är inte sällan belägna utanför tätorten, med sämre kommunikationer och längre till skola och annan samhällsservice. Möjligheten att få ett arbete är också ofta begränsad. Detta leder till sämre möjligheter att etablera sig i samhället, konstaterar Statskontoret.

Barnen pekas i utredningen ut som särskilt drabbade eftersom deras skolgång försämras av ständigt flyttande.

Hyresvärdar ett problem

En grupp som, enligt utredarna, ställer till problem är privata hyresvärdar. Det finns exempel på att hyresvärdar fortsätter att hyra ut lägenheter till bidragsberoende i fastigheter som kommunen tidigare har dömt ut som oacceptabla och också tidigare hjälpt personer att lämna.

Det händer också att privata hyresvärdar tar direkt kontakt med bostadsvägledare och socialtjänsten i kommuner med bostadsbrist, och erbjuder lägenheter som kan hyras med endast försörjningsstöd eller etableringsersättning som inkomst.

Flera åtgärder

Statskontoret föreslår nu att Socialstyrelsen tydliggör för kommunerna att de inte har rätt att ställa som krav för fortsatt försörjningsstöd att berörda personer söker bostad utanför den egna kommunen. Det strider mot Socialtjänstlagen.

De föreslår också att länsstyrelserna får i uppdrag verka för samarbete mellan kommuner i respektive län för att motverka social dumpning. De vill även se lättnader i sekretessbestämmelser och att regeringen ser över bosättningslagen. Lagen bär ändras eftersom det i storstadskommuner med bostadsbrist är det mycket svårt för de nyanlända att på två år hitta en egen bostad.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Social dumpning

Mer i ämnet