Kemimajjen Ronny redo att förklara vätgasens hemlighet på plats i kemisalen på Bobergsgymnasiet. De gröna, blåa och gula vätskorna framför honom kommer spela en viktig roll i detta. Ronny hade också en hälsning till tittarna – don´t try this at home!

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se när kemiläraren Ronny Sundin visar och förklarar vätgasens hemlighet på plats i kemisalen på Bobergsgymnasiet i Ånge. Foto: Pierre Ragnehag/SVT

Så går det till – kemiläraren Ronny i Ånge förklarar hur det fungerar med vätgas

Uppdaterad
Publicerad

Vatten och ström för att tillverka grön vätgas är egentligen en enkel process. Vi lät kemiläraren Ronny Sundin på Bobergsgymnasiet i Ånge förklarara hur det egentligen går till – och varför det krävs så mycket ström för att knäcka de där motspänstiga vattenmolekylerna.

Vätgas har använts och tillverkats länge, men hittills har det varit en process där det använts bland annat naturgas har använts.  Baksidan med äldre metoder är att de skapar utsläpp av koldioxid. 

Grön vätgas, som man tänker sig att tillverka i Ånge, lämnar inte ifrån sig andra rester än vatten, värme och syrgas.

Vätgas i Ånge

Många användningsområden

Vad kan man då använda vätgasen till? Till allt möjligt, visar det sig. I en bränslecell kan vätgas driva fordon, fartyg eller flyg. Den kan användas som råvara inom kemisk industri eller i processen för att tillverka fossilfritt stål, en sektor där Sverige är världsledande.

Ståltillverkningen är idag en av Sveriges största miljöbovar.

Vätgas kan även vara ett sätt att lagra energi från vind- eller solkraft.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Vätgas i Ånge

Mer i ämnet