Lena Wilson har jobbat som socialsekreterare i över 30 år. Krisen inom socialtjänsten har pågått under flera decennier och enligt henne blir situationen bara värre och värre. Igår kom utredningen i fallet med den ettåriga övergivna, flickan. Socialtjänstens arbete får viss kritik. Det är en arbetsplats som varit underbemannad i över ett år och där högarna med ärenden bara växer.
– Jag är fruktansvärt arg skulle jag vilja säga. Både arg och ledsen över hur jag och mina kollegor har det. Jag tycker att det är otroligt upprörande att det inte har hänt nånting på alla dessa år, säger Lena Wilson.
Handläggare byts
Fortfarande finns det vakanta tjänster och det är svårt att få tag på erfarna medarbetare. Samma problem finns över hela landet. Och när medarbetare slutar eller blir sjukskrivna är det svårt för den som plötsligt ska ta över ett ärende .
– Det är otroligt viktigt för att kunna göra ett bra jobb att du att har varit med tillräckligt länge i det ärendet som du har. Då känner dig mer trygg i de beslut som du kanske blir tvingad att ta, därför du känner med hela dig att det här är rätt. Vi måste göra det här. Men som det ser ut idag så byts det ju handläggare hela tiden.
”Vi måste kämpa gemensamt”
Lena Wilson jobbar med barn och unga, men har inte varit inblandad i ärendet med den övergivna ettåringen. Hon menar att det är oerhört svåra beslut som ska tas i en pressad situation. Många av hennes arbetskamrater mår inte bra.
– Det blir en ond cirkel i arbetsgrupperna när många slutar och man måste rekrytera nya. Det blir ju ingen bra stämning i gruppen. Det blir en oro, säger Lena Wilson.
Vågar säga ifrån
Nu tycker hon sig ändå se en förändring. Socialsekreterarna är beredda att kämpa och börjar våga säga ifrån.
– Det är ju det vi måste göra mycket, mycket mer. Och framförallt gå ihop – allihopa. Så att det inte ställs grupper mot varandra. Vi måste kämpa gemensamt och se till att det inte blir tyst igen efter det här fruktansvärda som har hänt, utan att vi fortsätter och har fokus på att det här är inte okej. Det här måste man göra någonting åt, avslutar Lena Wilson.