Forskningen om Alzheimer är relativt ung men problem med minnet finns tidigt beskrivet. Redan i bibeln står det om människor som går i barndom.

Agneta Nordberg är professor i geriatrik vid Karolinska institutet och kommer ursprungligen från Sundsvall. I forskningslokalerna i Huddinge finns 150 personer som arbetar i demensforskningens frontlinje. Här finns forskare från världens alla hörn med fokus på just Alzheimer – den sjukdom som drabbar flest, uppåt 70 procent av alla med demensssjukdom.

Folksjukdom

Läkemedel som anses fördröja Alzheimer finns redan, men den bör sättas in tidigt och redan innan sjukdomen brutit ut. Men då krävs tidig diagnostik. Idag kan de sjukliga förändringarna i hjärnan upptäckas redan 20 år innan symptomen börjar märkas. Tidig medicinering är ett av huvudspåren i kampen mot demens.

– Tidig upptäckt är det viktiga. Helt avgörande är att patienterna söker sjukvården tidigt och det är enda chansen vi har att klara de här sjukdomarna och att det inte bara är ett utan flera typer av läkemedel som sätts in, säger Agneta Nordberg.

– Men det krävs också resurser, dels till forskning men också till behandling och att sjukvården sätter in de behandlingsformer som erbjuds. Tyvärr ser vi idag att det skiljer stort mellan landstingen, säger hon.

Avancerad PET-kamera

Men tidig medicinering förutsätter också bättre diagnostik. Konstantinos Chiotis är läkare från Grekland och har sökt sig till Karolinska Institutet för att här finns det senaste inom avancerad diagnostik en PET-kamera. Hans forskningsinriktning är att skapa markörer som visar var det sjuka i hjärnan finns. Enkelt handlar det om att injicera en substans, en vätska med en radioaktiv isotop som sedan kan avläsas som en färg i kameran. Konsten är att skapa den exakta markör som kan lokalisera och färga de sjuka cellerna så tidigt som möjligt.

Tau ett protein som orsakar den sjukliga förändringen på hjärnan och som orsakar Alzheimers sjukdom den vanligaste demenssjukdomen. På PET-kamerabilderna framträder tau tydligt.

– Genom att vi kan studera de sjukliga förändringarna tidigt i hjärnsubstans och i prov från ryggvätska kan så har vi möjlighet att påbörja en förebyggande behandling, säger Konstantinos Chiotis.

Blodprov och piller

Läkemedlens effektivitet har varit omdiskuterad men demensforskarna vid Karolinska institutet förespråkar tidig medicinering.

Över 150 000 i Sverige har demenssjukdom. På den sjuka individen faller vävnad bort och sjunker samman.

Forskarna drömmer om ett blodprov och varför inte ett botande piller. Men det blir inte verklighet idag, och kanske inte heller i morgon men om något eller några tiotal år.

– Man måste ha respekt för att det rör sig om komplexa skeenden i hjärnan och att det är långt mellan ett blodprov och hjärnans funktioner, men kanske i framtiden en metod som man idag enkelt kontrollerar blodfetter